Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
som är bågformigt böjd, sn att blommans längsaxel blir riktad
mol solen. Emellertid tyckes hos dessa arter de öppna
blommornas orientering mot solen ej vara så konstant som hos H.
chamcv-cistus. Däremot är synbarligen kronbladens ställning i förhållande
till längsaxeln mycket känslig för solstrålningen. Då denna för en
stund minskas genom moln, böja sig nämligen kronbladen något
framåt.
Alla tre arterna hafva homogama blommor, //. chainæcistus
stundom svagt protandriska. I slutna blommor stå hos alla tre
arierna ståndarne tätt tillsammans omkring pistillen, hvarvid
själf-pollination blir oundviklig. Äfven i öppna blommor öfverföres
pollen till märket i samma blomma tack vare de skakningar, i
hvilka de elastiska blomskaften försättas af nästan ständig blåst.
Huruvida denna regelbundna själfpollination medför befruktning, har
jag mig icke bekant. Fruktsättningen är i alla händelser riklig.
Blommornas organisation hos H. tanum och 11. oelandicum
<le nedåtriktade kronbladen, som låta könsdelarne framstå väl
exponerade för vinden, den rikliga pollenalstringen samt märkets
utbildning - vittnar tydligt om anemofil pollination, äfven 0111 de
retbara ståndarne tyda på, alt äfven pollensainlande insekter kunna
förmedla pollinationen. För öfrigt har jag aldrig observerat andra
blombesökare hos ’ Helianthemum-artema på Öland än en akarid,
en bladlus och en liten staphylinid på H. chamæcistus, bladlusen
äfven på II. oelandicum. Dessa kröpo blott omkring och
åstadkommo själfpollination inom blomman. Särskildt de två
förstnämnda uppträdde tämligen konstant.
I detta sammanhang erbjuder pollenkornens beskaffenhet stort
intresse. Lidforss har påvisat, att pollenkornen hos våra
vindblommor undantag utgöra vissa tropiska och subtropiska
växter äro rika pä stärkelse, under det att hos insektblommorna
stärkelsen blifvit mer eller mindre fullständigt omvandlad i olja hos
de fullt utvecklade pollenkornen. Han har vidare påvisat de
ane-mofila pollenkornens isodiametriska Ibrm geni emot de enlomolilas
ellipsoidiska. Hos alla Ire Helianthemum-arterna äro
pollenkornen isodiametriska, med slät yta och visa sig vid behandling med
jodmjölksyra vara fullproppade med stärkelsekorn.
Helianthemum-arterna i fråga hafva således tillpassat sig till anemofil
’ Bkngt Lidforss, Weitere Beiträge zur Biologie des Pollens. Pringsh. Jahrb. f.
wiss. Bot. 1899 p. 291 — 304.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
