Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMMANKOMSTER.
Botaniska sällskapet i Stockholm.
Den 17 febr. 1!H)S.
Docenten Henrik Hesselman höll ett föredrag ont skogsväxten och
vegetationen på Gotlands hällmarker. Undersökningen hade
förorsakats af en skrifvelse till Kungl. Maj:t från skogsvårdsstyrelsen i
Gotlands län, hvari den begärde en utredning 0111 huruvida hällmarkerna
kunde sättas under en särskild skyddslagstiftning. Undersökningen hade
därför haft ett praktiskt syfte.
Oaktadt hällmarker finnas så godt som öfver hela Gotland, kan man
dock urskilja vissa områden, där de äro talrikare, nämligen det
nordvästra, det norra inre, det mellersta och det södra hällmarksområdet.
För vegetationen spelar vittringsjordens djup och dess dränering en
mycket viktig roll. De nakna hällarna och den odränerade vittringsjorden
hysa alfvarområden eller en mycket dålig skogsväxt. Den dränerade
vittringsjorden med ett djup af 25—öfver 40 cm. äger skog af olika
beskaffenhet. Växtformationerna äro strängt bundna af markens beskaffenhet.
I sin fördelning på olika mark ha de endast i underordnad grad rubbats
af människans ingrepp. Stora områden ha blifvit kallagda och skogen
har det oaktadt vandrat tillbaka. Där alfvarområden ha uppstått på
fordom skogbeväxt hällmark, där har fårskötseln hufvudsakligen drifvit
tillbaka skogen. Dylika kulturalfvarområden förekomma hufvudsakligen
på sådan mark, som kunnat hysa endast en skog af underordnad
ekonomisk betydelse.
I afseende på skyddsskogslrågan hade föredraganden ej funnit
tillräckliga skäl att behandla hällmarkerna såsom särskilda skyddsområden. De
borde underkastas samma lagbestämmelser som öfriga skogar på
Gotland, hvilka i regel voro illa åtgångna och föryngrade sig långsamt.
Professor V. Wittrock lämnade en skildring af den intressanta
vegetationen på hällmarken vid Sundre å sydligaste Gotland. På denna
vindöppna lokal förekommo af lignoser endast nedprässade buskar af
hagtorn och en. Sundre västra alfvar är Skandinaviens rikaste lokal
för den praktfulla Adonis vernalis, som här växer i hundratusentals
exemplar tillsammans med Cynanchum, Cirsium arvense v. ferox m. 11.
växter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
