Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
första nått den utveckling som de nyss beskrifna exemplaren. De
nedersta grenarnas plats på unga plantor är ganska växlande; än
uppträda de redan i de första mellanbladens axiller, än först några
internodier högre upp. I allmänhet synes det förhålla sig så, att
ju längre ned de anläggas, ju kraftigare utveckla de sig. Redan på
4 cm. höga individ har jag funnit de nedersta grenarna ända till 2
cm. långa, och i dylika fall antaga grenarna snart hufvudstammens
form. Nedliggande hufvudstam eller grenar på yngre plantor, som
Warming omtalar, har jag icke anträffat. Hufvudstammen har
städse varit upprätt, och grenarna bilda vanligen 45 graders vinkel
mot densamma. Anmärkas bör dock, alt de ungplantor, jag
iakttagit, i allmänhet växte på mer eller mindre denuderad mark, på
tämligen solöppna, men ganska fuktiga, för stormar ej utsatta
lokaliteter.
Först under det tredje året synes i allmänhet en skarpare
skillnad inträda i fråga om bladens storlek och form mellan det
topp-ställda årsskottets hufvudaxel och de från densamma utgående
kortgrenarna. I november 1907 insamlade jag i en högmosse i Si.
Malms skogsbygd (i Södermanland) unga ljungplantor, som med
all sannolikhet befunno sig i nämnda ålder. Ett 6,5 cm. högl
individ hade under sommaren utvecklat etl toppställdt årsskott af
3 cm. längd. Gränsen mot föregående årsskott är skarpt markerad
genom de korta, tätt sittande bladen i spetsen af det senare.
Internodierna på årsskottet äro omkring 3 mm. långa utom mot spetsen,
där de äro mycket kortare. Bladen på hufvudaxeln äro ända till
3 mm. långa, smalt äggrundt-triangelformiga, tämligen spetsiga, vid
basen djupt pillika och börja vid denna lid redan atl dö bort. I
bladvecken sitta ända till 5 mm. långa kortgrenar, med tätt sittande
trubbiga eller i spetsen afrundade, vid basen ganska grundt pillika,
vid denna tid mättadt mörkgröna blad. I spetsen af årsskottet äro
internodierna mycket korta och bladen af samma beskaffenhet som
på kortgrenarna. l’å de under närmast föregående år anlagda
grenarna hafva utvecklats terminala årsskott, som vanligen äro
oförgrenade och hafva korta internodier samt blad af samma
beskaffenhet som på del nyss skildrade toppskottets korlgrenar. Endast
de kraftigaste grenarnas toppskotl hafva utvecklat en eller annan
kortgren och visa en, om ock mycket svag antydan lill heterofylli.
Vid hvilken ålder Catilina vulgaris börjar blomma, har jag ej lyckats
1 Om Skudbygning, Övervintring og Foryngelse [Naturhist. Förenings Festskrift
(Kjöbenhavn 1890)], p 46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
