Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
antal jag funnit är 9, det högsta 22. Det vanligaste antalet är 16,
som förekom hos något mer än fjärdedelen af de undersökta
exemplaren. Därnäst oftast förekommande äro antalen 19, 13 och
10. Blommorna sitta nämligen ofta tre och tre närmare hvarandra
på stängeln, dock ej i krans. Antalet blir därför vanligen en
mångfald af tre pius ett (toppblomman)1. Stödjebladen närmast under
toppblomman äro vanligen sterila.
Väl utvecklade förblad förekomma i regel endast på de nedre
blomskaften i klasen. På de öfre saknas de antingen belt och
hållet eller äro rudimentära. På alla blomskaft i samma
inflore-scens finnas de aldrig. Däremot har jag funnit exempel på att alla
förblad varit svagt utvecklade eller helt och hållet saknats. Till
antalet äro de ibland ett, ibland två. Deras plats är antingen ett
stycke ned på blomskaftet eller tätt under fodret.
Undantagen från femtalet i blommans bladkransar äro hos
Me-mjanthes ytterst vanliga. Bland omkring 70 undersökta klasar hade
endast sex alla blommor regelbundet femtaliga. Vanligast
förekomma afvikelser hos toppblomman och de närmast under henne
sittande. Därnäst träffas undantagen oftast bland de nedersta
blommorna i klasen. De mellersta däremot äro vanligen regelbundet
femtaliga. De öfversta blommornas (und. toppblomman) afvikelser
bestå vanligen i en förminskning af antalet blad i kransarna, de
nedersta däremot äro oftast öfvertaliga. Ju flera blommor äro
utvecklade tätt under toppblomman, ju säkrare kan man vara att
hos dessa finna en reducering af hyllets och andreciets bladantal.
Den vanligaste afvikelsen från den femtaliga blomman består i
att blommorna äro regelbundet fyrtaliga. Därnäst talrikast äro
regelbundet sextaliga blommor. 72 undersökta blomställningar
innehöllo tillsammans 39 regelbundet fyrtaliga och 26 sextaliga
blommor. Tretalet har jag funnit genomgående endast hos en blomma.
Denna satt närmast under toppblomman, och af de tre ståndarna
var en mindre än de öfriga. Äfven sjutaliga blommor finnas
(enligt Wydler). Själf har jag ej sett någon regelbunden sådan, men
väl hos olika blommor sjutaligt foder, sjutalig krona eller sju
ståndare.
Mycket ofta anträffas emellertid blommor med olika antal blad
i de tre kransarna. De kombinationer, som förekomma i större
mängd, äro blommor med (i foderblad, 5 kronblad och 5 ståndare
1 Anordningen tre och tre blommor närmare hvarandra j>ä stängeln påpekades
redan af Linné i Flora suecica (ed. 2, p. 112).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
