Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Schulz wird statt dessen hier in der Weise bewirkt, dass der
«Pol-linationskanal» zwischen den Karpiden durch basales Wachstum
der letzteren geschlossen wird.
Die Embryosackmulterzelle ist durch ein mehrzelliges, nicht
immer scharf ausgeprägtes Archespor umgeben.
Bei den Tetradenteilungen werden möglicherweise nur drei Zellen
gebildet.
Die Struktur der Embryosackwand ist von gewöhnlichem
Koniferentypus, aber ausserordentlich zart und fein.
Durch Saxegothaea werden die Podocarpeen und die Araucarieen
näher mit einander verbunden, als bisher angenommen worden ist.
SAMMANFATTNING.
Af konifergruppen Podocarpeæ hafva hittills endast tvenne
släkten, Podocarpus — Coker (1902), Jeffrey och Chrysler (1907) —
och Dacrydium Young (1907), Jeffrey och Chrysler (1907)
undersökts i utvecklingshistoriskt hänseende, af det senare släktet
för öfrigt endast hangamofyten. Det viktigaste resultatet af dessa
undersökningar är uppdagandet af förekomsten af ett flercelligt
pro-thallium i pollenkornet, ett faktum som får elt särskildt intresse,
å ena sidan genom att sättas i samband med förhållandet hos de
utdöda stamformerna för konifererna, Cordaiterna, å andra sidan
genom förekomsten af ett dylikt llercelligt prothallium äfven hos
Araucariéerna [jfr Lopriore (1905), Thomson (1905),
Nicolosi-Bon-cati (1907) samt Jeffrey och Chrysler (1907)].
Materialet till föreliggande undersökning insamlades från ett i
Uppsala botaniska trädgårds växthus våren 1906 blommande
exemplar af Podocarpéen Saxegothæa conspicua. Det bestod af ban-och
honkottar tagna såväl före som efter pollinationen. Materialet var
emellertid otillräckligt för att möjliggöra en fullständig
undersökning af alla utvecklingsstadier.
För fixeringen användes Juels zinkklorid—ättiksyra—50 %
alkohol saml krom—platina—ättiksyra, för färgningen
safranin—gen-lianaviolett—orange eller järnhämatoxylin med eller utan kongorödt.
Svensk Botanisk Tidskrift 1908. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
