Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
långskaftade, Ilikarna smalare, mesofyllet tunnare och utan
palli-sader, barken tjockare, i del att kärlen hade rvckt närmare midten,
mekaniska element saknades, epidermis’ yttervägg var starkt
för-tunnad, kärlen hade lidit en stark reduktion, intercellularerna hade
ökats och förstorats — förändringar, som lill stor del
öfverensstämma med dem, som vattenånga framkallar. I luft af hög
fuktighetshalt förlängas likaledes bladskaften, förtunnas epiderinisväggarna,
reduceras kärlen och pallisaderna, ökas lakunerna. Endast två
förändringar kunna alltså i delta fall hänföras lill uteslutande det flytande
vattnets inverkan: kärlknippets mera centripetala läge och de smala
bladsegmenten. Äfven jag iakttog i somras pä Öland en submers
form af Cardamine pratensis, som dock förhöll sig afvikande, i det
att en del af exemplaren voro stjälklösa och en del visserligen
försedda med stjälk, men utan blad på denna, hvilka syntes ha multnat
bort, men med rosettlika, rotbildande skolt från bladfästena. Någon
reduktion i bladflikarnas storlek kunde ej iakttagas, snarare tvärtom,
däremot en förtunning af skifvan, 0111 än icke så långt drifven som
hos åtskilliga andra submerser. Bladanatomien har jag icke
undersökt hos denna form. Växten synes sålunda förhålla sig olika i
submerst tillstånd, hvad 1111 denna växling kan bero på. I
ofvannämnda förändringar , säger Schimper, visar sig del första steget
till förvandlingen af en luftväxt till en vattenväxt.» Men Cardamine
pratensis är icke plastisk nog för all trifvas i det våta elementet,
hvilket framgår af min iakttagelse i somras. Andra växter däremot,
de amfibiska, ha en tillräcklig plasticitet för ett dubbelt lefnadssätt,
och på detta sätt ha säkerligen många af vattnets fanerogamer,
ormbunkar och mossor uppkommit (Schimper säger alla).
Schimper sammanfattar vattnets metamorfoserande inflytande på
växtens vegetationsorgan i följande resumé: «förstoring af skottens
fria yta genom organens förlängning eller tudelning, undertryckande
eller reduktion af rötterna eller deras ombildning I. ex. lill fästorgan,
svag utbildning af kutikulan, saknad eller reduktion af
klyföppningar!«, kärlknippenas ersättande med en central sträng, perifer
lagring af klorofyllapparaten. 1 lugnt vatten inträder dessutom allmänt
en reduktion af de mekaniska elementen och ett tilltagande af de
luftförande intercellularerna, hvilka icke visa sig i lika hög grad
utvecklade i starkt strömmande vatten, där ytförstoringen likaledes
’ Denna reget gäller icke för submerser, såsom F. Wettstein i »Entwicklung der
Beiwurzeln einiger dikotylen Sumpf- und Wasserpflanzen« (Beih. z. Bot. Centralbl.
XX) och jag i denna skrift påvisa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
