Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Stammen förlänges i allmänhet i större eller mindre grad
alltefter vattensamlingens större eller mindre djup. En sådan förlängd
stam träffas hos de submersa Junciis-arterna, som bli 30—70 cm.
långa, Hgdrocotgle vulgaris f. fluitans, hvars stam till skillnad från
landformen äfven är rikt klorofyllförande, Peplis porlula f. submersa,
8—20 cm. lång, stundom fritt simmande i vattnet, Ranunculus
flammula, i synnerhet hos den smalbladiga formen, m. 11. På mycket
djupt vallen utbilda liera submersa former, l ex. Ranunculus
flammula, Ju/icus-arterna en riktig lyftstängel, om jag så får säga,
bestående af några förlängda internodier. Dessa internodier äro
längst nedtill och aftaga successivt uppåt i längd. Hos Ranunculus
flammula var på de uppmätta exemplaren del nedersta internodiet
21—22 cm., det därpå följande 15—16 cm., hvarpå en förgrening
ägt rum; hufvudstammens följande internodium var 13 cm., därpå
en ny förgrening o. s. v. En ytterst riklig skottbildning från nodi
finnes hos många submerser: Jnncus supinus, J. lamprocarpus,
Agrostis stolonifera. Ranunculus /lammula, R. repens m. fi.
I allmänhet har man förr antagit, att med det akvatiska
lefnadssättet följde en betydande reduktion i rotsystemet, och de egentliga
vattenväxterna ha nog oftast en svag rotbildning, betingad af andra
näringsförhållanden, men bos tillfälliga vattenväxter, såsom de
submersa formerna af land- eller sumpväxter, inträder med
nedsänk-ningen en mycket I i 11 ig adventivrotbildning, såsom hos Peplis
porlula, Hgdrocotgle vulgaris, Teucrium scordium, Veronica scutellata,
Galium palustre, Ranunculus flammula, Agrostis stolonifera och andra
submersa gräs. Dä dessa ofta som långa flageller i vattnet sväfvande
birötter ha en lakunös byggnad, ha de i allmänhet en respirerande
funktion, men kunna äfven någon gång därjämte bli assimilerande,
såsom Menganthes trifoliata f. submersa erbjuder ett eklatant
exempel på.
Submersernas anatomiska egenskaper har jag endast llyktigt
undersökt bos några arter,, nämligen Galium palustre, Innia britanica,
Leontodon autumnalis, Peplis portula, Plantago major. Ranunculus
/lammula, Teucrium scordium, Veronica scutellata m. 11., en
undersökning likväl, som varit tillräcklig för mitt syfte. 1 inlet af de
undersökta fallen ha klyföppningar på bladen saknats, hvilket hos
de egentliga vattenväxterna är falle! Men en dylik förändring vore
ju icke ändamålsenlig, då förändrade väderleksförhållanden lätl
kunna återkalla behofvet af klyföppningar. Öfverhudsväggen är
alltid förtunnad och hårbildningen reducerad eller ingen. Hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
