Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk Botanisk Tidskrift. 1908. Bd 2, h. 3.
STIPA PENNATA I VÄSTERGÖTLAND.
EN STUDIE ÖFVER DEN SUBBOREALA PERIODENS INFLYTANDE
PÅ DEN NORDISKA VEGETATIONENS UTVECKLINGSHISTORIA.
AF
RUTGER SERNANDER.
(Forts.)
Stipa och de postglaciala klimatväxlingarna.
Det torde väl knappast ha undgått någon, som följt med till denna
punkt i min framställning af Sftpa-samhällenas historia, att allt
synes peka på, att dessa måste ha sammanslutit sig under en tid
med varmare och torrare vegetationsperioder än de nuvarande.
Redan langt tillbaka i den nordiska växtgeografien möter man också
denna uppfattning af Slipa pennata som en reliktväxt. Elias Fries,
hvilken alltid med styrka framhöll, att eken och de ädla löfträden
fordom voro vanligare än nu, räknar t. ex. (Bot. Utfl. p. 314) Stipa
m. fl. som »lemningar efler den äldre rikare vilda vegetationen».
Men det skulle kunna invändas: vore det ej möjligt att i de
lokala egendomligheter, som utmärka S/ipa-kullarna, ligger en
tillräcklig förklaringsgrund för beskaffenheten af deras flora? Med
andra ord, skulle sammanslutningen kunna ha ägt rum under
klimatförhållanden som i nutiden, kanske till och med då, eller rent
af med en karaktär motsatt det antagna kontinentalklimatet och af
t. ex. insulärt skaplynne? Vi möta de invändningar, som alltid
kunna uppställas mot reliktleorierna, och hvilka man sällan i hvarje
särskildt fall gör sig besvär att söka undanröja.
Hvad frågan om tillräckligheten af ett klimat som det nuvarande
angår, så kan det ej nekas till, att xerotermiska arter i denna stund
äro stadda i såväl invandring som spridning på den skandinaviska
halfön. Som jag i det följande skall söka utveckla, beror detta
på att människan i sen tid tillskapat en mängd för xerotermer
lämpliga lokaler, ja till och med hela områden.
Svensk Botanisk Tidskrift 19US. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
