Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
stituerade i subatlantisk tid. Ty att så är fallet torde framgå af att
på de ställen, där jag lyckats få se gräfningar, ha under den torf de
bildat, stått lämningar efter en skogsbotten, och denna tolkar jag
som subboreal, då jag ej kunnat finna någon lokal uppdämning
eller annat, som kunnat föranleda en gammal skogsmarks
försump-ning.
Vid Gunnarsbo stod stubblagret 25 cm. under hopsjunken
starr-lorf, på hvars yta mossäng med följande karaktärsväxter innästlat
sig:
Carex canescens Polygonum vivipareum
Comarum palustre Potentilla Tormentilla
Geiun rivale Salix hastata
Hypnum trichoides Sphærocephalus palustris
Oxycoccus palustris Sphagnum af nemoreum-gruppen.
Stubblagret bestod af tall och björk. Äfven tallkottar anträffades i
detsam ma.
Söder om Stallerhult, där åloppet, som nämndt, började förtona i
kärrmark, var man just vid vårt besök sysselsatt med att gräfva en
längskanal midt i iliaden. Utmed den långa gräfningen voro massor
af träbråte uppkastade. En del visade sig genom sitt läge intill
stubbar i kanalkanten vara delar af en skogsbotten, som låg
ungefär midt i den 25—30 cm. hållande kärrtorfven. I de öppna,
grunda vattenfåror, i hvilka ån förtonade, stodo de direkt på bottnen
bland gula och hvita näckrosor. Bland stubbarna märktes sådana
af tall (en mätte 30 cm. i diameter) och björk. En del träbråte
utgjorde yngre nersvämningar, en annan tillhörde den svämlera, som
antagligen låg direkt på den plastiska blå botteiileran. Troligen
hörde de e/rstammar, som på ett par ställen uppgräfts, till den
gamla skogsbottnen. Tyvärr kunde ej moderklyftet till några på
kanalsidan uppkastade fl/wikottar, ej heller till ett däggdjursben
bestämmas.
Före den subboreala skogen hade sålunda under atlantisk tid
också funnits sanka, svagt torfbildande kärrmarker. — Om några
af dessa öfverlefvat uttorkningen och blifvit källorna till de
sub-atlantiska, hydrofila samhällena, vet jag ej. Att lägga märke till är
de nuvarande kärrens genom Carex chordorrhiza. Carex limosa,
Eriophorum gracile, Salix hastata etc. betingade nordliga karaktär.
Mossar.
Stormossen i Edhems s n (1910/a 0(j). — Af denna stora torfmosse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
