Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
antaga, det förhållandena i växthusen ej äro gynnsamma eller t. o. m.
omöjliggöra fruktsättning. Troligen är det den i växthusens
varmrum rådande stora luftfuktigheten, som varit verksam, ty de
passerade blommorna hafva ständigt möglat bort. Blommans byggnad
synes mig emellertid afgjordt peka hän på, att det är vinden, som
spelar den allra största rollen vid pollenöfverföringen. Af hvad jag
sett på de odlade exemplaren, synes en sådan belt enkelt oundviklig
vid hvarje, äfven mycket svag vindstöt. Och ett faktum, värdt
beaktande, är därvidlag, att de samtidiga periodiska blomningarna,
om de ock kunna såsom ofta framhållits befrämja insektbesök,
äfven påtagligen äro af lika stor vikt och betydelse för frömjölets
öfverförande med vindens tillhjälp från individ till individ.
I jämförelse med den utpräglade anemofila byggnaden i blomman
träder dess entomolila karaktär betydligt tillbaka. Jag vill dock
lämna öppet, huruvida ej äfven samtidigt insektbesök kunna
medverka i någon mån till pollineringen, och ej heller vill jag närmare
ingå på den ej otänkbara möjligheten, att de entomofila
egenskaperna i blomman skulle vara minnen från föregångare till arten
med mera utpräglade insektblommor. Hvad däremot autogamien
beträffar, så kan jag ej frångå att i den egendomliga neddragningen
af ståndarne se en ren utbildning för en dylik; denna sinnrika
inrättning i blomman går nämligen i allt ut på att packa samman
ståndarne nere i blomtratten, att placera pistillens borstiga märke
midt inne i detta ståndarnystan samt att äfven efter den öppna
blommans korta lifstid för en längre tid bibehålla denna intima
kontakt. Särskildt må därvid erinras om det ofvan påpekade
förhållandet, att den genom vätskeutsöndring klibbiga kutikulan
fasthåller massor af pollenkorn, hvilkas läge därigenom blir sådant,
att de i och med blommans hopslutning pressas mot märkeshåren.
Det synes mig därför ej vara för djärft, att redan nu — oaktadt
kontrollförsök under växtens naturliga förhållanden i och för
fastställande af autogamiens effektivitet — dock tolka den i Spironema
frayrans ståndarsträngar förekommande, så egendomliga
vätskeutsöndringen och den i samband därmed stående nedstoppningen
af ståndarknapparne i blomtratten såsoin en direkt reservinrättning,
afsedd att nödvändiggöra en själfpollination, för den händelse den
vanliga, anemofila (eller entomofila?) pollenöfverföringen af en eller
annan anledning uteblifvit under blommans korta lif. Endast på
så sätt synes mig detta egendomliga drag i blommans utveckling
kunna få en tillfredsställande förklaring och sättas i samklang med
blombyggnaden i öfrigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
