Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(69)
Vicia hirsuta, enst.
V. sepium, str.-—rikl., fliickv. ymn.
1’ tetrasperma, enst.
Viola canina, tunns.
V. riviviana, fläckv. str.
Viscaria viscosa, tunns. fi. str
Dä Thlaspi alpestre här förekom i koloniartad vegetation å sprickig
berghäll midt inne i typisk löfbackevegetation, torde man med allt skäl
kunna tala om densamma såsom spontan i naturlig växtformation.
Afståndet från stranden af Vänern till fyndlokalen uppgick till c:a 300 m.,
afståndet till närmaste landsväg och närmaste odlade mark (gården Stora
Mörtevik) utgjorde närmare en half kilometer.
Thlaspi alpestre uppträdde här i en form nära öfverensstämmande med
<len från olika delar af landet kända hufvudformen af arten. Vid mitt
besök å växplatsen voro alla de påträffade individen stadda i moget
fruktstadium. Exemplaren voro i allmänhet af ganska afsevärd storlek.
Ej sällan hade flera öfver 2 dm. höga stjälkar utbildats från samma
rotstock. Rotbladen voro ganska rikt utvecklade, vackert gröna och
friska ännu vid fruktmognaden.
Thlaspi alpestre synes i allmänhet i vårt land uppträda såsom ren
ru-deratväxt. Blott å få fyndlokaler kan den såsom å den ofvan angifna
sägas uppträda i naturlig växtformation. Första uppgiften om fynd af
Thl. alpestre i vårt land torde stamma från år 1841, då exemplar af
arten, tagna vid Norrköping, ingingo i Elias Fries’ »Herbarium
normale», VII, u:o 26 (se E. Fries 1842, p. 75). I Riksmuseets
samlingar i Stockholm föreligga exemplar af arten från Norrköping af åren
1843, 54, 55, 57, 58, 59, 63 och 71 samt i Uppsala Universitets
herbarium1 exemplar från samma fyndort af åren 1845 och 56; flertalet
exemplar uppgifvas insamlade å »Ekbacken nära Marieberg». En annan
östgötafyndort är Linköping, St. Lars socken. Exemplar härifrån
föreligga i Riksmuseets samlingar af åren 1861, 63 och 86 samt i Uppsala
Universitets herbarium af år 1864. Tvenne olika fyndlokaler uppgifvas
härvid: Smedstad och Ekkällan Om de nämnda lokalerna har
amanuensen d:r H. Daiilstedt välvilligt lämnat följande upplysningar:
Smed-stadslokalen »i en ekbacke (naturlig ängsmark) på något frisk lokal,
sluttande åt V. mot en våtare ängsmark»; Ekkällan: »nära Ekkällans
egendom å sluttning åt SO. på torr, steril tallmo.» Å båda lokalerna synes
arten uppträda i naturlig växtformation. — Förekomsten af Thlaspi
alpestre i Östergötland omnämnes i Hartmans flora, 4—11 uppl. (1843—
79), af Thedenius (1871, p. 289), af Aug. Berlin (1876, p. 61) samt
af Kindberg (1880).
Äfven från Västergötland föreligga förut fynd af Thl alpestre. Af Aug.
Rudberg (1902, p. 43) uppgifves sålunda arten såsom »tillfällig;
Skallsjö (Oskarshöjd)». I Uppsala Universitets herbarium föreligga exemplar
af Thl alpestre från »Bygd, Vg. Toarps sn. s/6 06. A. O. Olson», samt
af Thl. alp. var. tiinense Westerl. från »Kulla, Vg. Toarps sn. 2!’/6 06.
A. O. Olson». Några närmare uppgifter om fyndlokalerna i fråga med-
1 De från Uppsala Universitets herbarium hämtade lokaluppgifterna hafva väl
villigt meddelats mig af docenten d:r Ro». E Fries.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
