Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(71)
gräsvall nära järnvägen ett ex. 1896. — Antagligen ditförd med utländskt
frö.» C. G. Westerlund (1898, p. 78—9) har dessutom år 1897 i
»Tuna sn. på en fuktig äng på andra sidan vägen midt emot
Tunaber-get» funnit den därifrån af honom nybeskrifna var. lanense »i mängd».
Från Medelpad föreligga i Riksmuseets herbarium exemplar från
»Selånger» af år 1896 och i Uppsala Universitets herbarium från »Skön,
Valknyte» af år 190-1. — I Uppsaia-lierbariet föreligga dessutom
exemplar från »Ångermanland, Sollefteå sn.» af år 1904.
I Dalarna är Thlaspi alpestre funnen på ett flertal lokaler. En hel
del lokaluppgifter från Dalarna lämnas af K. Johansson (1900, p. 263)
och Wiström (1905, p. 294). I Riksmuseets herbarium föreligga
exemplar från »Dalarna, Falun, Glamsarfvet» redan från år 1883. — Äfven
i Jämtland är arten enligt P. Olssön (1884, p. 87; 1896, p. 122) funnen
på en hel del lokaler; om ståndorterna och växtens uppträdande
nämner Olssön: »strandängar rar (sannolikt tillfällig)» (1884, 1. c.); »är
liksom flere andra i familjen inkommen med höfrö» (1896, 1. c.). I
Uppsala Universitets herbarium föreligga exemplar från »Jämtland, Frösön
redan af år 1882.
A flertalet af de ofvan angifna fyndlokalerna torde Thlaspi alpestre
uppträda i kulturformation eller i anslutning till dylik. Någon bestämd
uppgift om artens uppträdande i naturlig växtformation torde före detta
saknas i litteraturen för vårt land. Då arten hos oss i allmänhet synes
uppträda under förhållanden, som nära öfverensstämma med de af Holmboe
(1900, p. 198—201) för Norge angifna, tillåter jag mig slutligen här
citera Holmboes ord, 1. c. p. 201: »Karakteristisk for Thlaspi alpestre
er dens omtrent samtidige optræden paa steder, der ligger i betydelig
indbyrdes afstand, inedens den mangler i mellemliggende distrikter. Dette
finder sin förklaring i den onistændighed, at den hos os omtrent
ude-lukkende udbredes med græsfrø. I de fleste tilfælde, hvor voksestedets
natur er oplyst, findes Thlaspi i dyrket eng, paa græsplaner, i haver og
kirkegaarde, ved veikanter etc.; særlig synes den at förekomme ofte i
haver og parkanlag. Sjældnere er den funden i krat eller naturlig eng,
paa udyrkede græsmarker og bakker, og i flere af disse tilfælde staar
det udtrykkelig anfört, at vedkommende sted ligger nær have og dyrket
mark. Bedst synes den at trives paa temmelig tørre steder, hvor
græs-set ikke vokser for grovt og tæt; dog kan den undertiden ogsaa findes
paa fugtigere steder.»
Om sättet för Thlaspi al])estre’s inkommande å den nya fyndlokalen
i Mörteviks hästhage känner jag intet. Som nämndt saknas växten för
öfrigt fullständigt i traktens flora och har mig veterligt aldrig förut varit
därifrån känd. Utan att framkasta några gissningar om växtens
spridningsmöjligheter till lokalen i fråga har jag här blott velat framhålla
artens anmärkningsvärda uppträdande i naturlig växtformation å förut
okänd fyndort.
LITTERATUR.
Fries, E., Novitiarum Floræ Suecicæ mantissa tertia. Lund 1842.
Hartman, C. J.: Handbok i Skandinaviens flora. 4—ll:te uppl.
Stockholm 1843—79.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
