Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestred samtidigt läkaretjänsten vid Göteborgs hospital, förestod någon
tid biträdande lärarebefattningen vid barnmorskeundervisningsanstalten i
Göteborg, var t. f. förste stadsläkare, t. f. öfverläkare vid Sahlgrenska
sjukhusets medicinska afdelning under åren 1880 och 1881,
järnvägsläkare å linjen Göteborg — Floda 1876—97 och öfverläkare vid
försäkringsbolaget Svea sedan 1882. Var under flera år ledamot af
stadsfullmäktige och hälsovårdsnämnden i Göteborg. År 1899 upphörde Fries
med sin läkarverksamhet och återflyttade till sin födelsestad Uppsala, där
han tillbragte de återstående åren af sin lefnad.
Som läkare åtnjöt Fries stort anseende och hade i Göteborg en
kolossal enskild praktik. Med tiden blef han en af staden Göteborgs mest
kända och populära personer. Om det minne han efterlämnar därstädes
vittna de ord, som vid hans död stodo att läsa i Göteb. Handels- och
Sjöfartstidning: »P:r Fries var en varmhjärtad läkare och människovän,
därtill en vänsäll man, som rikligen delade med sig åt andra af sin
lifsglädje och sitt strålande humör, som icke kunde nedslås, endast dämpas,
då egen sjuklighet och flera dödsfall inom familjen på sistone fördystrade
hans dagar här i Göteborg.»
Fries var bekant som en mycket ifrig resenär. Under sina talrika
resor i rekreationssyfte besökte ban alla Sveriges städer och alla
Europas hufvudstäder. En utrikes vetenskaplig resa företog Fries jan.—okt.
1868 med understöd af Hwasserska stipendiet, hvarunder han
hufvudsakligen uppehöll sig och studerade i Prag och Wien.
Gifvetvis hade Fries på grund af sin medicinska verksamhet ej mycken
tid öfrig att ägna åt sitt älsklingsstudium, svamparna. Det är därför
så mycket mer erkännansvärdt att han under hela sin lefnad bibehöll
sitt botaniska intresse oförminskadt. Hans första botaniska afhandling,
en växtgeografisk skildring af trakten mellan Torne och Kalix älfvars
nedre lopp, hvilken ännu i dag kan läsas med nöje, utkom år 1858 och
den sista, Anteckningar om svenska hymenomyceter, utkom i fjol, nära
50 år senare. Hans hufvudsakliga studium var som bekant
hymenomy-ceterna, på hvilket område Fries kan sägas ha varit sin berömde faders
arftagare. Vid insamlandet af svampar var han dennes ifrige
medhjälpare och öfvervakade vid en resa till Femsjö år 1861 utförandet af de
svampplanscher, som där af artisten Åkerlund förfärdigades för
Vetenskapsakademiens räkning och som ligga till grund för Elias Fries’
Icones selectæ hymcnomycclum. Efter sin faders död redigerade Rob.
Fries tillsammans med sin broder Th. M. Fries utgifvandet utaf 8
häften af ofvannämnda planschverk. På grund af sin kännedom om de af
Elias Fries uppställda arterna rådfrågades han ofta af såväl utländska
som svenska mykologer. Åt Göteborgstraktens svampflora ägnade Fries
speciellt sitt intresse, hvarom vittna hans båda förnämsta arbeten: Synopsis
hymcnomycclum regionis golhoburgensis (1888) och In synopsin
hymeno-mycetum regionis golhoburgensis addilamentum (1900). Ett vittnesbörd
om Fries’ grundliga kunskaper på hymenomyceternas område är hans
intressanta afhandling: Om svampfloran i våra växthus.
Af Svenska botaniska föreningen var Fries medlem alltsedan dess
stiftande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
