Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(95)
den kunde uppfattas som en spetstillväxt hos kongenitalt sammanvuxna
celltrådar, alltså som hos högre floridéer i allmänhet enligt Schmitz. De
intcrkalära delningarna däremot inträda efteråt- visserligen mycket snart
— men dock tydligen såsom något sekundärt. Den intcrkalära tillväxten
når sin höjdpunkt i bildningen af nätverkets lameller.
Tetrasporbildningen är hos M. fragilis uteslutande förlagd titi
lamellerna i motsats mot förhållandet hos en del andra arter t. ex. M.
elegans, M. auslralis och M. denticulata, där tetrasporerna bildas såväl å
lamellerna som äfven å den basala sammanhängande delen.
Föredraganden meddelade vidare en del histologiska detaljer vid bildningen af
tetrasporerna. Liksom Marlensia-ccWemn för öfrigt äro äfven
tetraspor-anlagen — i motsats mot hvad Schmitz angifvit såsom undantagslös
regel bland floridéerna — flerkärniga med ända till 20—30 cellkärnor.
Dessa tilltaga en tid i storlek samtidigt med att hela tetraspormodcrcellen
tillväxer, men förr eller senare degenereras och upplösas alla
kärnorna utom en. Denna intager i tetraspormodercellen ett centralt
läge, delar sig och gifver upphof till 1 dotterkärnor, som vandra ut mot
periferien. Samtidigt klvfver sig bela tetraspormodercellen successivt i fyra
delar tetraederformigt. En kärna kommer i hvarje del, som hvar och
en blir till en således en kär nig tetraspor. Tetrasporerna tilltaga nu
betydligt i volym och talrika kromatoforer kunna nu i dem påvisas.
Föredraganden redogjorde därefter ingående för utvecklingen af
spermatierna, hvilka icke förut beskrifvits hos detta släkte. Marlensia
är dioecisk och spermatangierna uppstå i sori å lamellerna.
Sperma-tangiesori äro olika utbildade hos olika arter. Hos iM. fragilis bildas en
enda sammanhängande sorus å hvarje lamells sida, hos M. elegans, pavonia
m. 11. däremot bildas å hvarje lamellsida flere från hvarandra
afgränsade sori. Spermatangierna uppstå därigenom, att ytceller å lamellerna
successivt genom täta delningar uppdelas i ett mycket stort antal ytterst
små celler, som hvardera innehålla endast en cellkärna. Denna
enkär-niga cell sträckes därefter vinkelrätt ut från lamellytan, dess kärna delar
sig och den öfre kärnan skiljes från den nedre genom en vägg och cellen
blir till ett spermatangium, som i sig utbildar spermatien, som således är
enkärnig och slutligen afsnöres från basalcellen, hvilken af
föredraganden betecknades som spe rm a ta n gie m ode rcel 1. Spermatangiemoder
cellens kärna har redan förut ånyo delats och efter det första
sperma-tangiets afsnörandc afsnör den ett nvtt spermatangium på samma sätt
som det första. Spermatangiemodercellen lefver således kvar och kan
möjligen ytterligare afsnöra ännu tlcre spermatier.
Föredraganden gjorde därefter en jämförelse mellan
spermatie-bildningen hos Marlensia och andra undersökta floridéer
särskildt med hänsyn till spermatangiemodercellens utveckling. Olika typer
kunde härvid urskiljas med afseende på graden af
spermatangiemodercellens omvandling från rent vegetativ cell till fortplantningscell, d. v. s.
dess högre eller lägre differentiering; vidare med afseende på sättet huru
den afsnör spermatierna, d. v. s. samtidigt eller successivt, från samma
punkt eller från olika punkter o. s. v. Dessa olika typer
sammanfattades af föredraganden i följande öfversiktsskema:
Svensk Botanisk Tidskrift l!)l)8. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
