Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
upptar mera midten af bladvecken. Noggranna undersökningar
af flera forskare, särskildt Brunner (l, 2) och Wydler (8), ha
gifvit vid handen, att inflorescensgrenen är det verkliga axillära
skottet, att det stora, hinnartade skärmbladet utgör dettas första
förblad och att vinterknoppen vid dess bas i själfva verket är en
axillär bildning ät inflorescensskottets andra förblad, hvilket såsom elt
litet fjäll omsluter vinterknoppen på dess motsatta, undre sida och
hvilket, på grund af dess likhet med de öfriga knoppfjällen, länge
förblandats med dessa.
Det är således klart, att lindens inflorescenser äro att betrakta
som axillära kortskottsbildningar från årsskotten. Granskar man
ett blommande eller fruktbärande dylikt, så skall man finna, atl
äfven den skenbara toppknoppen nästan regelbundet vid sin sida
är utrustad med en inflorescens, detta naturligtvis beroende på att
äfven denna vinterknopp, såsom ej äkta terminal, är till sin
anläggning fullt identisk med de nedanför sittande. Fig. 1 framhåller
toppen af en normalt utvecklad, blommande, horisontel gren sedd
uppifrån. På ena sidan af densamma sitter elf vanligt blad.
Motsatt detta synes (vid *) ett obetydligt utskoll med ett ärr i spetsen,
utmärkande den plats, där den afdöda skottspetsen utgått.
Emellan denna och bladskaftet sitta dels en inflorescens, dels en
kraftig vinterknopp, den förra, såsom svnes, ofvanför den andra,
således på grenens inre sida. Nedanför inflorescensen kan dessutom
urskiljas ett långsträckt ärr (st) efter ett blad, hvilket synes stödja
densamma. Detta är märket efter den ena af bladets tidigt
affallande stipler; på andra sidan af skottet, på bilden dold af
detsamma, har den andra stipeln haft sin plats.
Jämför man nu denna bild af det typiska förhållandet med den
på bild 2 återgifna afvikelsen, så framgår med lätthet, hur denna
på naturligaste sätt bör tolkas. Vi återfinna där örtbladet,
vinterknoppen och inflorescensen med stipelärret vid dess bas, aili pä
sin vanliga plats. Däremot tillkommer en tvåblommig inflorescens,
utgående från den bladet motsatta flanken. En närmare
undersökning ådagalade ock, att denna intog just den plats, där på elt
normalt byggdt skoll ärret efter det afdöda terminala internodiet har
sin plats. Ej heller kunde något sådant ärr återfinnas på någon
annan punkt, så all det torde vara otvifvelaktigt, all denna andra
inflorescens utgår rent terminalt. Detta styrkes äfven af följande
omständighet. Den toppställda inflorescensen skiljer sig, såsom
synes, från de vanliga axillära genom den fullständiga saknaden al
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
