Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(183)
halfdecimeterlångt skärmblad, vid hvilket blomställningsaxeln är
belt kort (blott till 4 mm:s längd) vidvuxen.
Hur skall nu denna inflorescens tolkas? I det förra skildrade
lallet mötte vi tvenne intill vinterknoppen sittande blomställningar,
i detta blott en. Det ligger då nära till hands att här tolka denna
enda som den normala, axillära, i hvilket fall hela
bildningsafvi-kelsen betydligt förenklades. Detta låter sig emellertid näppeligen
göra. Inflorescensens plats omöjliggör en dylik tolkning. Den
utgår nämligen från just den punkt, där det vanligen afdöende
topp-internodiet skulle utgått, något som utan svårighet låter sig
bestämma vid ett studium af orienteringen af vinterknoppen och dess
fjäll, och vid en jämförelse med de längre ned på skottet sittande
knopparna. Inllorescensens tolkning som rent terminal styrkes
äfven af den omständigheten, att något ärr efter toppinternodiet ej
kunde upptäckas.
Det är emellertid tvenne saker, som möjligen skulle kunna tala
emot den framlagda uppfattningen, nämligen dels förekomsten af
det väl utvecklade skärmbladet på inflorescensaxeln, hvilket, som
vi sågo vid det först skildrade fallet, ej behöfver förekomma på en
terminal inflorescens, och dels saknaden af den andra, den axillära
inflorescensen. Hvad först den förra omständigheten angår, så
behöfver ej blomskärmen här betraktas som ett af förbladen till ett
axillärt skott, utan kan mycket väl tolkas som ett kraftigt utvuxet
högblad på inflorescensaxeln. Vi ha ju redan sett, hurusom i
grenspetsen förefunnits liksom en tendens hos bladbildningarna att
utväxa och anta hinnartad konsistens. Det är dessutom en ingalunda
ovanlig företeelse, att inflorescensens högblad utbildas på detta sätt.
I litteraturen har sådant vid liera tillfällen beskrifvits, såsom af
Brunner (2), Malinvaud (4), Patouillard (o) och Wehmer (7).
Malinvaud har t. o. ni. försökt sig på att under Tilia grandifolia
på denna afvikelse bilda en var. bracteolata.
Likaså kan den anmärkningsvärda saknaden af axillär
inflorescens utan större svårighet förklaras. Af vinterknoppens
orientering är det nämligen tydligt, att det första förbladet, hvilket ej kan
återfinnas på knoppen, sammansmält med och ingår i den
hinn-artade, strutlikt hopvridna bildning, hvilken ofvan omnämndes
såsom hufvudsakligast uppkommen af bladet och dess ena stipel.
Detta eljest skärmbildande förblad har således förkrympt, ocli
någon inflorescens finns (därför?) ej heller utbildad. Att tvda den
enligt min uppfattning terminala inflorescensens blomskärm som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
