Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
ser lämnas ntan afseende. Kirchner (i, p. 15) fick vid isolering med
stormaskigt nät i en del blomhufvuden några frön, inen däremot
vid användande af finare nät ej ett enda frö. Fruwirth (I, p. 181)
omnämner, att han vid alla sina försök ej erhållit något enda frö.
Af käringgigel (Lotus comiciilatus L.) isolerades förflutna sommar,
1908, 14 blomhufvuden i pergaminkapslar; emellertid blefvo 10 af
dessa skadade; hvarken inom de skadade eller i öfriga 4 oskadade
utbildades ett enda frö. Detta öfverensstämmer väl med de
undersökningar som utförts af Darwin (II, p. 4, 349) och Kirchner (i, p.
53), hvilka vid isolering ej erhållit ett enda utbildadt frö.
Till sisl vill jag äfven redogöra för mina undersökningar i
berörda hänseende öfver get- eller sandväpplingen (Anthyllis
vulnera-ria L.). Sommaren 1907 isolerades medelst tygomhölje ett
blomhufvud, detta satte rikligt med frö. Innevarande sommar
isolerades med pergaminkapslar 19 blomhufvuden med tillsammans 643
blommor; utan någon som helst pollinering erhölls 577 frön, af
hvilka dock 36 voro mindre väl utvecklade; således utbildade, då
denna art har 1-fröiga baljor, 89.78 % af alla blommor frö; i 5
fall utbildade t. o. m. hvarje blomma frö. Häraf framgår ju
tydligt att denna art kan själfbefruktas (jfr. Witte I, p. 148)
hvilket äfven säkerligen oftast sker. Vid de undersökningar, som utförts
af Kirchner (i, p. 51), har i en del fall erhållits rikligt med frö,
men i andra fall ej ett enda frö; orsaken härtill anser han
möjligen kunna bero på liknande förhållanden, som förefinnas hos
humleluzera (Medicago lupulina L.), hvars hapaxanthiska form han
funnit (I, [>. 11—13) vara själfbefruktande, under del att den
per-en na formen var själfsteril.
ÜBER DIE SELBSTSTERILITÄT DES ROTEN KLEES
(TRIFOLIUM PRATENSE L.).
ZUSAMMENFASSUNG.
Als der Verfasser auf den Versuchsfeldern des Schwedischen
Aussaal-Vereins zu Svalöf die Veredlungsversuche der Weidepflanzen
übernahm, schien es ihm sehr notwendig, zuerst zu untersuchen,
ob die wichtigste schwedische Futterpflanze, der rote Klee,
selbst-steril sei oder nicht. Die Lilteraturangaben sind nämlich in dieser
Hinsicht einander durchaus wiedersprechend.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
