Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
Beskrifven i Michelia Bd. II p. 609, 1881—1882 och i Sacc.
Sylloge II p. 737. Egentligen liar denna svamp redan förut blifvit
beskrifven af Karsten i Mycol. fennica II p. 235 under namnet
Hysterium conigenum, hvilket namn dock förut blifvit användt at
Persoon för en annan svamp, som nu benämnes Hypoderma
coni-gena (Pers.). Karsten har ånyo beskrifvit denna svamp i
Hed-wigia 1883 p. 42 som Hysterium strobilarium Karst, och denna
beskrifning finnes i Sacc. Sylloge II p. 751 med den af Saccardo
gjorda anmärkningen »an tamen potius Gtonium?’ Detta är
förmodligen anledningen hvarför Karsten i sin Bevisio monog. atque
syn. ascom. in Fennia hucusque detect. (Act. Soe. pro Fauna &
Flora fenn. Tom II n. 6, 1885) förändrar namnet till Gtonium
strobilarium Karst. Det är dock först Behm (Discomyceten p. 12),
som klargör, alt Saccardos och Karstens svampar äro identiska.
Förut anträffad i Sverige af Bomell (Stockholm maj 1887) och
omnämnd af A. G. Eliasson i Fungi Upsalienses.
Godronia Myricae Karst., Fragmenta mycol. VII, Hedwigia 1884 på torra
grenar af Myrica gute VI 1906.
Upptages under detta namn äfven i Karstens Symbolae ad Myc.
fenn. XIII p. 6 ocli i Saccardos Sylloge VIII p. 604. Förut blott
anträffad af Karsten juni 1859 nära Wasa.
Asci 30 x 4—5 /i; sporer 7 —8 x 2,5 [t. Jod +. Parafvser få, men
grofva, 36 // långa (gå således utanför asci), 3 //. Ijocka, septerade
samt lansettformigt tillspetsade. Svampens hyfer växa uf och bilda
i apolheciets kant förlängningar; dessa äro svarta, 2—4-septerade,
vid skiljeväggen insnörda, i spetsen förtjockade och tvärt slutande
samt 21—50 p långa och 4—7 //tjocka. 1 apotbecierna finnas
understundom också konidier; dessa äro ofärgade, böjda, 30 fi långa och
3—4 fi. tjocka. Liknande konidier finnas ock hos andra
discomy-ceter tillhörande denna grupp, såsom Cenai.gium taricinum (Pass.)
Sacc., Godronia Mühlenbeckii Moug. & Lév. samt Godronia Linnaeae
Karst., se K- Starbäck, Discomyceten-Studien i Bill. till Vet. Ak.
bandi. Bd. 21, Afd. III n. 5. — Då Godronia annars liar
flercelliga sporer och då såväl af Karsten som i dessa exemplar
endast funnits encelliga sådana, synes tvifvel underkastadt, om ej
denna svamp, i stället för att hänföras till Godronia, borde föras
till Cenangium eller möjligen till en belt annan grupp, t. ex.
Mottisia eller Pyrenopeziza.
Godronia urceoliformis Karst, på torra grenar af Myrtiltus uliginosa fX
1902.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>