Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4(12
alldeles försvunnit. De senare växa på grus eller sand,
öfvergångsformer på hällmark, men med mera lösa kalkstenar, nämligen, som
Hesselman p. 119 framhållit: »fliskalk, refkalk, vissa former af
krinoidékalk, bituminös och märglig ostracodkalk samt
märgelskif-fer.» Det torde väl knappast lida något tvifvel, att ej ett torrt och
varmt klimat skulle inom denna serie medföra en förskjutning al
de glesa typerna öfver de mera slutna typernas område. Och det
är detta jag antager ha ägt rum under subboreal tid. Ett
neder-bördsrikt kyligt klimat skulle verka i motsatt riktning.
Men det är ej blott i den ökade utbredningen af dylika extrema,
i vår nuvarande växtvärld sällsynta vegetationstyper, såsom dessa
Sfipa-backar, hällmarker etc., som vi få tänka oss att den
subboreala tidens klimat resulterat. I nästan alla våra formationer
inträdde omhvälfningar och förskjutningar till (le xerofila elementens
favör. Direkt observationsmaterial öfver dessa subboreala
förskjutningar i kärr, mossar och sjöar linnes, som förut framhållits, i
tillräcklig mängd i våra torfmossar, men genom att studera det
inflytande, tillfälliga varma och torra somrar i nutiden utöfva på
hvarje särskild formation eller grupp af formationer, kan man äfven
för andra växtgrupperingar få en inblick i det antagliga förloppe
af dessa subboreala förskjutningar.
Ären 1901 och i vissa delar af landet äfven 1904 utmärkte sig
för mycket varma och relativt nederbördsfattiga somrar. Af
åtskilliga pollakanta växter utdogo exemplar massvis på grund af
uttorkning. Företrädesvis kunde man iakttaga detta på
berghällarnas grunda jord och i solexponerade lägen. Stundom dukade hela
växtsamhällen eller betydliga partier af sådana under pä dylika
lokaler. Sommaren 1902 kunde man i södra Uppland iakttaga, huru
i bergstopparnes litho- och chasmofytiska samhällen hela gräs- och
örttufvor samt tallarna och enarna, mera sällan granarna, stodo
torra och döda, utan att de kunnat återupplifvas af denna kyliga
sommars rika nederbörd. Är 1904 stodo redan i början afaugusti
i Uddevalla-trakten de låga ekbestånden, som här äro synnerligen
vanliga på klippornas sluttningar, med fullständigt afvissnade och
bruna blad. Gifvetvis måste en bel sådan rad af somrar, af hvilka
blott en enda kan uttorka sådana mängder af växter, medföra de
mest omfattande förskjutningar i vegetationens fördelning på berg-
1 Wahi.i:m>i:hc liar i Flora upsalicnsis p. 42 en sådan notis om Bromus tectorum:
»dum æstas nimium sicca cum non destruat sicuti anno 1818.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
