Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(123)
pestre var. lunense har i mitt förra meddelande blifvit förbisedd. Om
fyndlokalen och den funna formen säger här Westerlund: Smål.
Eksjö, på fuktig ängsmark invid ån öster om staden (i mängd 1902). Liksom
på originalfyndorten i Helsingland (se Hot. Not. 1898, p. 78) betydligt lägre
än hufvudformen. Denna kan blifva ända till 35 cm. och däröfver,
såsom jag funnit den på Kunstaåsen vid Vattholma.» Thlaspi alpestre var.
lunense har äfven af T. Lagerberg, efter hvad han meddelat mig, blifvit
funnen vid Eksjö år 1904 »på förut odlad mark» (samma lokal som den
Westerlundska?).
Ur materialet till den »förteckning öfver Stockholmstraktens
kärlväxter», hvars utgifvande förberedes af Botaniska Sällskapet i Stockholm,
har jag hämtat följande uppgifter om fynd af Thl. alpestre.
Södermanland: Västertälje, vid Hall 1894. Salem: »Iakttogs första gången 1881
invid Bornsjön. Sedermera har den betydligt spridt sig och är nu
allmän i trakten af Wellinge och kring Bornsjön, förekommer ock vid
Bergholm, Loringe samt torpet China under Bockholms Sätra, men i öfriga
delar af socknen har Thlaspi ej observerats. I sammanhang härmed kan
nämnas, att Thlaspi numera förekommer jämväl på norra sidan af
Mälaren, där den vid Alby på Ekerön 1903 anträffades i riklig mängd»
(Knut Almgren). På banvallen nära Rönninge (se H. Hesselman: »K. O
E. Stenströms studier öfver expositionens inflytande på vegetationen»,
Arkiv för Botanik, Bd 4, N:o 4, Uppsala 1905, p. 14). Uppland: Solna,
Hagaparken 1880-talet, Mariedal 1903, Mellanjärfva 1902, Ulriksdals park 1900
—03. Lofö: Ängsholm. Sånga: Svartsjölandet derstädes. Värmdö: Fogelbro
ymn. på åkrar vid torpet Korshamn 1900—02. Frötuna. Knutby. —
Dessutom har jag af docenten d:r H. Hesselman fått uppgift om ett lians
fynd (sommaren 1903) af Thl. alpestre vid landsväg å Stäkesön i
Stockholms-Näs’ socken. Om Thlaspi alpestres uppträdande i Knifsta socken
i Uppland har professor IL Sernander välvilligt meddelat följande: »Det
ställe, hvarifrån förekomsten af Thlaspi alpestre inom Knifsta socken
synes utstråla, är parken vid Noor. Troligen har den ursprungligen
kommit dit med gräsfrö. Den älskar varm jordmån och svagt slutna
vegetationsmattor, men växer på såväl öppna som tämligen beskuggade
platser. Särskildt anträffas den i löfängsartade formationer, men här
gärna i edafoider (R. Sernander, Stipa pennata i Västergötland, p. 68,
Sv. Bot. Tidskrift 1!)08) med glesa fältskikt Sådana äro t. ex. kanterna
mot leråkrar och mossmarker (Barrsjön, för hvilken Th edenius 1871
uppger densamma), berghällar eller block med tunn jordskorpa samt
trädbaser (Sernander 1. c. p. 406). Att här snön under betydligt större del
af året än i öfriga delar af formationen är bortsmält, spelar nog ej liten
roll för denna utprägladt vintergröna växt.»
Professor Sernander har äfven meddelat mig tvenne Nerike-Iokaler
för Thl. alpestre: »Hammars socken, Åmmeberg, på ruderatmark vid
hamnen 28 juli 1897. Vid ett besök den 28 juli 1905 hade den spridt sig
betydligt rundt rostugnen, bruksbyggnaderna etc. Lerbäck,
Klockarhyttan, åker, 7 juli 1899» (Sernander, Den skandinaviska vegetationens
spridningsbiologi, Upsala 1901, p. 18).
Tack vare lektorn d r .! A. O. Skårman kan jag här äfven meddela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
