Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Linnés uttalande (Flora suecica, Ed. 2, sid. 51) är, såsom
vanligt, tydligt och klart. Det lyder: »Flores in Suecica planta
ple-rumque 4-fidi, nec nisi rarissime unus alterne in tota planta 5-fidus.»
Han förde också växten till 4:de klassen.
I flertalet floror sägas blomdelarna vara 4-—5-klufna. Neuman
och Ahlfvengrens »Sveriges Flora» angifver i släktdiagnosen hyllet
såsom 5-—4-taligt, ståndare 5 eller 4, stift och märken 2, sällan 3.
För förhållandena hos de särskilda arterna redogöres icke. I Krok
och Almquists »Svensk Flora för skolor» föres Cuscuta till 5:te
klassens 2:dra ordning. Beträffande arterna meddelas intet om
talförhållandena i blomman.
Cuscutacéernas monograf, G. Engelmann, säger (i »Systematic
arrangement of the species of the genus Cuscuta•> 1859): hos C.
europæa äro blommorna lika ofta 5- som 4-delade.
F. W. C. Areschougs förut omnämnda »Revisio Cuscutarum
Sueciæ» lämnar följande framställning af förhållandena hos C.
europæa• Hufvudformen, »a legitima», har blomfoder och blomkrona
vanligen 4-flikiga, hvaremot varieteterna ß epilotum F. Aresch. och
y epilobii F. Aresch. vanligen hafva dem 5-flikiga. Om tvänne
såsom särskilda arter upptagna Cuscuta-former, C. halophila El. Fries1
och C. ligustri F. Aresch., — hvilka efter allt att döma falla inom
C. europæa’s formkrets — heter det om den förra »blomfodret ända
till basen 5-deladt, blomkronbrämet vanligen 5-flikigt», samt om
den senare »blomfoder och blomkrona 5-flikiga».
Af hvad nu blifvit anfördt framgår, dels att hos C. europæa
förekommer beträffande foderblad, kronblad och ståndare både 4- och
5-taliga blommor; dels (enligt F. W. C. Areschoug) att
hufvudfor-mens blommor vanligen äro 4-taliga under det att varieteternas
oftast äro 5-taliga.
Hurudant har nu förhållandet visat sig vara hos den i
Bergie-lunds botaniska trädgård år 1908 odlade galiziska C.
europæa-formen?
Undersökningen, som omfattade 1,000 stycken blommor och som
utfördes i senare hälften af augusti, gaf följande resultat. Blommorna,
som alla hade 2-taIig pistill, befunnos i öfrigt vara af tre slag:
3-taliga, 4-taliga och 5-taliga; de 3-taliga relativt få, nämligen blott
1 El. Fries benämner växten i »Novitiarum Floræ Suecicæ mantissa prima»,
1832, C. halophyta. i »Summa vegetabilium Seandinaviæ», 1846, kallas den på
sid. 11 C. halophila, men sid. 191 åter C. halophyta. Detta senare är själfklart
växtens regelrätta namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
