Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
sis L., Lonicera periclymenum L., Viburnum opulus L., Lysimachia
vulgaris L., Haloscias scoticum (L.) Fr., Mercurialis perennis L.,
Li-num cathartieum L., Rubus plicatus Whe., Arabis hirsuta (L.) Scop.,
Cerastium vulgare Hn., Silene venosa (Gil.) Asch., Atriplex hastatum
L., Alopecurus ventricosus Pers. och Bromus mollis L. Härtill komma
enligt exemplar i svenska herbarier: Leonurus cardiaca L.
(Kristiania, enl. ex. i Uppsala Botaniska museum), Rumex acetosa L.
(Kristiania, 1848, M. N. Blytt, enl. ex. i Naturhistoriska Riksmuseets
Botaniska afdelning) och Festuca gigantea (L.) Vill. (Kristiania 1852,
E. C. J. Cederstråle; Upps. Bol. mus.). På flertalet af alla dessa
förekommer den Cuscuta europæa-form, som af El. Fries
beskrifvits under namn af C. halophyta.
Bland arter, som jag funnit nämnda i Tysklands botaniska
litteratur, må anföras: Cirsium arvense, Campanula rapunculoides,
Echium vulgare, Solanum tuberosum, Lupimis luteus, Vicia faba,
Po-lygonum convolvolus och dumetorum, Saponaria officinalis,
Delphini-um ajacis, Parietaria officinalis, Salix viminalis, Secale cereale,
Equi-setum arvense och Polypodium vulgare. De talrikaste uppgifterna
hafva anträffats uti »Flora von Ost- und Westpreussen», Berlin
1902, af J. Arromeit samt uti F. Hildebrands uppsats »Ueberdie
Wirtspflanzen von Cuscuta europæa und C. lupuliformis» (Beihefte
zum Botanischen Centraiblatt, Bd 24, Abt. 1, 1908).
Från Frankrike anför Ch. Royer uti »Flore de la Cöte d’or»
1881 bland andra följande släkten (arterna finnas ej angifna):
Mentha, Linaria, Prunus, Iris, Lilium och Equisetum. A. de Brébisson
omtalar i »Flore de la Normandie» 1869, att C. europæa någon
gång slår sig ned på Vitis vinifera, därvid äfven angripande
druf-klasarna.
Uli »Pflanzenleben», 2:te Aufl., 1. Band, sid. 166, omnämner A.
Kerner von Marilaun — i sammanhang med en intressant
framställning af Cuscuta s biologi — att C. europæa parasiterar äfven
på Sambucus nigra L. —
Ett så stort antal värdväxter för Cuscuta europæa, som angifvits
här ofvan från Sverige, är icke kändt från något annat land. —
1 En mycket god, mera kortfattad redogörelse för Cuscutas biologiska
förhållanden är att finna i O. Kirchners »Flora von Stuttgart und Umgebung mit
besonderer Berücksichtigung der pflanzenbiologischen Verhältnisse», sid. 549 och 550.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
