Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
det öfre sprickfulla partiet lösgjorda, kolliknande stycken, som på
utsidan ägde ett tunt täcke af silikatstoft. Äfven i det inre af
styckena funnos liknande, men i allmänhet gröfre, i vatten och
syror olösliga mineralbeståndsdelar. Ett här taget subslansprof
lämnade vid förbränning 17 procent aska. Profstyckena voro af
fast konsistens, men dock lätt brytbara. Brottytan var tät och
jämn. Mot knifeggen sönderföll massan i ett kornigt pulver.
Den mikroskopiska undersökningen hade till första mål att söka
efter sådana karaktäristiska mjölbeståndsdelar, genom hvilkas
förekomst bröd kan identifieras och att vidare, om sådana
anträffades, genom aktgifvande på desamma bestämma af hvilken
mjölsort brödet bakats.
Den vid vanliga brödundersökningar, exempelvis för påvisandet
af inblandadt råg- eller kornmjöl i hvetebröd, viktigaste
mjölbeståndsdelen är stärkelsen. Ty Irots den höga temperatur af 200 —
270°. som råder i bakugnen, återfinnas nämligen alltid i brödet
flera eller färre oförklistrade eller åtminstone så obetydligt
modifierade stärkelsekorn, att med stöd af dessa bröd af olika
mjölsorter kunna åtskiljas. Man behöfver endast lägga ett brödfragment
af ett knappnålshufvuds storlek i en droppe vatten på objektglaset
och genom tryck från täckglaset söndermala delta för att se
stärkelsekorn uppträda rundt brödmassan. Flera på sådant sätt
beredda preparat gåfvo emellertid i föreliggande fall negativt utslag.
Enahanda blef äfven förhållandet, när såsom inläggningsvätska
användes jodjodkaliumlösning. Stärkelse kunde alltså härvid ej
påvisas i profvet. Dock tror jag mig senare under arbetets fortgång
ha i kloralpreparat bemärkt rester af stärkelsekorn i form af
gruppvis samlade, rundade, hinnlika, genomskinliga skållor.
Under sökandet efter stärkelsekorn i nyssnämnda vattenpreparat
hade jag observerat några enstaka hårbildningar, hvilkas
iakttagande dock stördes af de talrika kolfragmenten. Sedan dessa
därför aflägsnats genom uppvärmning med salpetersyra och
kalium-klorat, befunnos håren vara 1-celliga, långa och mer eller mindre
tjockväggiga samt från en vidgad bas långsamt afsmalna mot den
i regel felande spetsen (fig. 6). Dessutom anträffades sparsamt
fragment af ringporstrakeider (fig. 3) och porade kärl samt pollenkorn
af di- och monokotyledon typ (fig. 7, 8).
Nästa steg i undersökningen var att genom sedimenterings- och
skumningsmetoder samt anlitande af bleknings- och
uppklarnings-medel erhålla ett möjligast rikligt och i optiskt hänseende använd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
