Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
och endast undantagsvis en kristalloid. Vidare fann jag i detta
sediment talrika fragment af förkislad epidermisväfnad, visande i
omväxling med hvarandra ställda små cirkelrunda och långa,
smala celler, de senare med krusiga väggar (fig. 1, 2).
Af kloroformsedimentet bereddes först några torrpreparat. I
dessa kunde redan makroskopiskt urskiljas små hvita partiklar,
som under mikroskopet visade sig vara anhopningar af
alevron-korn, ofta uppträdande i närmelsevis kubisk form och sålunda
återgifvande själfva cellhålans form. Undantagsvis var
alevron-innehållet mer eller mindre fullständigt omgifvet af den förkolade
cellväggen (fig. 5). Sediment, söm under en veckas tid legat i
mättad klorallösning, visade flera sådana ensamt eller parvis och
i ett fall ända till 4 i rad ställda alevronceller. I detta sista
preparat kunde jag dessutom skönja antydan till dubbelradigt
alev-ronlager.
Sammanställas de här i korthet angifna iakttagelserna,
framgår
att profvet på grund af alevronkornens rikliga förekomst måste vara
framställdt af frömaterial;
att fröet på grund af alevroncellernas form och
alevronkornens saknad af globoid och kristalloid sannolikt tillhör en
graminé-frukt;
att de långa, än tunnväggiga, än relativt tjockväggiga
1-cel-liga håren härstamma från en cerealiefrukt (resp. glumellae
Hordei);
att det 2-cellradiga alevronlagret tillhör Hordeum-fröets
endo-sperm;
att de talrikt förekommande, för graminéernas bladepiderm
typiska lång- och kortcellerna tillhöra de med Hordeum-frukten
sammanväxta glumellae;
att slutligen såsom resultat af undersökningen framgår, att
fornfyndet utgöres af koladt kornbröd, beredt af grofmalet och (från
kvarnstenen?) grusbemängdt mjöl.
Med detta resultat öfverensstämmer ock att kornet varit Sveriges
urgamla och långt in i medeltiden enda odlade cerealie, då
däremot råg och hvete ännu i midten af 1400-talet betecknades såsom
här i landet nya och ovanliga sädesslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
