Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har nämligen visat, att de skott, som genom regeneration bildas
från afskurna Ac/iimenes-hlad icke alltid blifva lika, utan växla
beroende på bladets ställning på skottet samt på tidpunkten, vid
hvilken bladet afskäres o. s. v. Afskäras t. ex. bladen högre upp
på skottet, bildas adventivskott, som förr öfvergå i blombildning
än de adventivskott, som bildas, om bladen afskäras längre ner.
Afskäras vidare bladen vid slutet af vegetationsperioden, då de
lökartade öfvervintringsknölarna hålla på att utbildas, så bildas
som regenerationsprodukt genast små lökartade knölar, afskäras de
däremot tidigare från unga skott, som ännu icke blommat, så
bildas adventivskott, som efter att ha bildat några blad öfvergå
till blombildning o. s. v. I hvarje fall blifva adventivskotten
liksom ett slags utslag på växtens hela inre tillstånd vid platsen
och tidpunkten för bladets aftagande. Dessa experiment förklaras
ju ganska enkelt genom den Sachsska hypotesen, då alltså högre
upp på skottet afskurna blad bilda blommor förr, emedan dessa
blad närmare den florala regionen hafva mer af blombildande
substans än basalbladen och då blad, som bringas till
regeneration under slutet af vegetationsperioden, omedelbart bilda lökar,
emedan hela växten vid den tidpunkten är rik på
»lökbildnings-substans» o. s. v.
Hvitsippsmonstrositeternas gemensamma karaktär skulle
således vara ett visst öfverskott på bladbildningssubstans och ju mer af
den karaktären ingår i en viss form, desto mer utpräglad och
intensiv blir metamorfosen utsträckt öfver de florala organen.
Men att de olika formerna äro »rhizombeständiga», tyder ju å andra
sidan på att detta öfverskott inom ett och samma individ är lika
eller åtminstone endast föga varierande år från år.
Denna Sachs’ teori jämte Goekels experiment ställer äfven en
mycket egendomlig hvitsippsmonstrositet, som beskrifvits af
Brundin, i en annan dager. Brundin har i Botaniska Notiser för år
1903 skildrat och afbildat en Anemone nemorosa, insamlad den 13
juli vid Vårdsätra söder om Uppsala, som hade utbildat en rotstock
i svepebladsregionen i axeln af ett öfvertaligt svepeblad (Bot. Not.
1. c. sid. 234). Brundins förklaring på det egendomliga fenomenet
är den, att det öfvertaliga svepebladet i själfva verket vore ett till
den florala regionen förskjutet lågblad, hvilket fört med sig,
förutom lågbladets omvandling till svepeblad, äfven
föryngringsskot-tets d. v. s. rhizomets förflyttning upp till den florala regionen.
Men äfven en annan förklaring vore ju möjlig och just då med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
