- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 3. 1909 /
181

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

181

land.1 — Denna art har äfven påträffats enl. Lange i Danmark
(Själland, i vallar vid Viskänge 1878) samt enligt Hock3 i
Ost-Preussen (Königsberg sedan 1882), vid Berlin (Tegel), i
Thüringen (Erfurt och Apfelstadt), i Schweiz (Orbe) samt i
Tyrolen (Innsbruck).

Sisymbrium altissimum L. — Sk., Helsingborg, Landskrona, Malmö
(vid turbinen, Limhamnsjärnvägen, Ribersborg), Limhamn, Åhus;
Sm., Berga järnvägsstation; Ög., Norrköping, Kimstads
järnvägsstation; Sthm., Saltsjökvarn.
S. Loeselii L. — Sk., Malmö vid turbinen; Sthm., Saltsjökvarn.
Solanum nigrum L. — Nb., Altappens sågverk (1904).
Spinacia oleracea L. — Blek., Karlskrona. — Tillfälligt förvildad

äfven i Danmark enligt Lange.4
Spiræa salicifolia L. — Blek., Sölvesborg.

Trifolium incarnatum L. — Sk., Svalöf (1908) i odling af blåluzern

(Medicago sativa). *

Trifolium suaveolens Willd. Enum. Hort. Berol. I, p. 108 11809], —
I Lunds botaniska förenings byteskatalog för 1908 finnes denna
art upptagen från Skåne. Den uppträdde detta år vid Svalöf
på ett försöksfält med turkestansk blåluzern (Medicago sativa)
i en bel del individ, hvilka voro särdeles yppiga, mer än
meterhöga.

T. suaveolens, som tillhör samma grupp som T. fragiferum
L., är annuell och har lång, grenig, ihålig stam, rätt stora
blomhufvuden, rätt stora, 7—8 mm. långa, starkt doftande,
rosenröda blommor, hvilka äro omvända, så att seglet är
riktadt utåt.5

Denna art härstammar från Balkanhalfön och V. Asien
(Mindre Asien till Afghanistan) och är någon gång funnen såsom
ruderatväxt, t. ex. i Frankrike. Frön af densamma
förekomma enligt Burchard6 såsom karaktärsfrö i östeuropeiskt frö: i
ryskt blåluzernfrö och t. o. m. i ryskt rödklöfverfrö samt i
blå-luzernfrö från Persien, hvilket sistnämnda går under
benämningen turkestanskt.

1 Jfr Witte, 1. c., p. 58.

’ Lange, 1. c., p. 276.

3 Hock, Ankömmlinge etc., 1, p. 252.

4 Lange, 1. c., p. 225.

5 Jfr Ascherson & Græbner, Synopsis 1. c., p. 532.

6 O. Burcharu, Die Unkrautsamen der Klee- und Grassaaten mit besonderer
Berücksichtigung ihrer Herkunft. Berlin 1900, p. 33.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:59:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/3/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free