Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
är formen och storleken af asci ungefär densamma som hos
Jan us.
Exemplaren från Stockholm och Falun afvika emellertid från
Thomas’ beskrifning därigenom, att asci äro fyilda af konidier.
Dessa äro hos stockholmsformen absolut lika dem hos
bacterio-sperma, hos Falu-formen äro de något variabla, ofta nästan dubbelt
bredare och således närmande sig till den form, som vanligen
utmärker carnea.
Thomas lämnar om sporerna hos T. Janus följande uppgift: »Die
kugligen Sporen messen 3—5 ft. (Die Ascen meiner aus
Alkoholmaterial hergestellten Präparate enthielten ausserdem noch
tropfenähnliche, kugelige Massen von 8—10 p Durchmesser).
Stäbchenförmige Conidien sah ich nie.» Kanske ha de af Thomas
undersökta asci ej varit fullt mogna; förekomsten af dropplika kroppar
jämte sporerna tyder kanhända därpå. Jag har nedlagt åtskillig
möda på att genomsöka sporsäckarne i de preparat jag gjort af
det schweiziska materialet, men utan säkert resultat. Antingen äro
dessa asci ofullständigt utvecklade, med formlöst innehåll, eller
äro de tömda. Några rester af sporer eller konidier har jag i
allmänhet ej funnit, dessa synas vara upplösta, kanhända genom
inverkan af en på ascus-skikten rikligt uppträdande encellig svamp
(en Saccharomyces?). Endast på ett par ställen har jag trott mig
kunna iakttaga några stafformiga konidier, liknande dem hos
bac-teriosperma. Detta osäkra resultat skulle i och för sig ej förtjäna
mycket afseende, men då de svenska exemplaren, som i öfrigt så
väl öfverensstämma med den schweiziska formen, regelbundet bilda
konidier i asci, måste jag anse det sannolikt, att konidiebildning
förekommer äfven hos den schweiziska formen af Janus. Arten
visar sig härigenom stå närmare bacteriosperma, än Thomas
förmodat, hvilken ansåg den mest besläktad med carnea. Han anser
emellertid alla tre arterna så nära besläktade, att han förutser
möjligheten af, att de i framtiden skola förenas till en art. Jag
finner ej, att ännu tillräckliga skäl föreligga för en sådan åtgärd.
I fjälltrakterna synas carnea och bacteriosperma, som båda kunna
växa på Betula nana, hålla sig väl skilda, och Janus förefaller att
vara en sydligare form, som ej når upp till fjällen.
Taphrina bacteriosperma Johanson 1887.
Står tydligen mycket nära föregående art, såsom redan
framhållits, i det den angriper hela skott, men endast ett i sänder, så
Svensk Botanisk Tidskrift 1909. is
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
