Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk Botanisk Tidskrift, i909. Bd 3, h. 2.
OM HELIANTHEMUM FUMANAS BLOMNING.
AF
TYCHO VESTERGREN.
Helianthemum Fumana har på Gotland sin nordligaste, från det
öfriga, mediterran-mellaneuropeiska och asiatiska
utbredningsområdet (Frankrike och Pyreneiska halfön—Persien) starkt isolerade
förekomst. På de solöppna, starkt uppvärmda gotländska
hällmarkerna eller stundom på den varma sanden vid hafsstranden finner
denna sydländska xerofyt ännu mellan 57 och 58° n. br. tillräcklig
värme för sin utveckling. I motsats till Ölandssolvändan på
allvaret spelar denna art ingen framstående roll i växtfysiognomiskt
hänseende. Den är tvärtom både sällsynt ocli på intet vis
framträdande, där den växer. Grenarna, som smyga sig tätt efter
marken, de barrlika bladen och blommornas kortvarighet bidraga
härtill. Få hafva sett den i blom, ty blomman är en af de
förgängligaste i vår flora.
Som det intresserade mig att jämlöra denna art med Helianthemum
vulgare och oelandicum, hvilkas blomning nyligen blifvit undersökt
af Lagerheim och Törnblom (08), beslöt jag att närmare studera
den vid ett besök på Gotland den 21 juni—2 juli i fjor.
H. Fumana upptäcktes på Gotland redan af Linné på en
»kalkflisa» utmed vägen mellan Stenkyrka och Hangvar. »Cistus
caule procumbente, foliis alternis wäxte här i Kalckflisan, jag hade
tillförna allenast sedt henne vid Fontainebleau i Frankrike.
Hon kännes wäl ifrån de andra slagen af Cisto medelst des Blad,
som icke sitta par-wis stälte emot hwarandra, utan strödde . . .
Fants sedermera på intet ställe.» (Gotl. Resa p. 177).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
