Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
hos H. Fumana är, som vi skola se, en tillpassning till autogami.
Liksom hos vulgare och oelandicmn äro ståndarna irritabla: vid
beröring spärra de utåt. Deras retbaraste ställe är enligt Hansgirg
strängarnas utsida.
Märket har korta papiller ungefär som hos vulgare (se
Törnblom fig. 2 c). Det är högst obetydligt treflikigt. Grosser (p. 6)
indelar Cistaceernas blommor i långstiftade, kortstiftade och sådana
med stift af medellängd. Detta i jämförelse med ståndarlängden.
Helianthemum seel. Fumana (släktet Fumana enl. Grosser) räknas
till de långstiftade. Ståndarna nå också vanligen hos Fumana endast
något öfver halfva stiftets längd, endast sällan når någon af de
längsta ståndarna upp till märkets undre sida. För autogami
synes detta vara en föga lämplig anordning. I kleistogama blommor
hos långstiftade Helianthemum-arter (kleistogami är nämligen en
inom familjen Cistaceæ ej ovanlig företeelse) uppgifves dock
själf-pollination kunna åstadkommas genom att stiftet i knoppen är
S-formigt krökt och på detta sätt kommer i beröring med
ståndarknapparna. I de knoppar af H. Fumana, som jag öppnat, har detta
ej varit fallet. Stiftet har godt utrymme att sträcka sig i sin fulla
längd i den långsträckta, spetsiga knoppen och pistillen utnyttjar
ej hela utrymmet i det af de hoprullade kronbladen bildade
rummet. Den stiftskrökning, som jag någon gång observerat i utslagna
blommor, torde ej bero på bristande utrymme i knoppen. Aldrig
har jag heller funnit märket pollineradt, då blomman slår ut.
Full liktidighet råder i ståndarnes och pistillens utveckling.
Blomman är, som så många Cistacé-blommor, efemär och därtill en al
de allra förgängligaste bland alla förgängliga Cistacé-blommor. Den
slår ut tidigt på morgonen, och blomningstiden är i solsken
omkring 4 timmar (från 2 1/2—5 timmar). Äfven under mulna dagar
slår blomman ut, och blomningstiden torde då, som vanligt hos
efemärer, vara längre.
Blomningsförloppet. För att i detalj en morgon följa Ii.
Fu-manas blomning infann jag mig på Lummelunds-lokalen den 25
juni kl. 2,30 f. m.1 just då solen gick upp. Som den sandiga
strandremsan, där Fumana växte, sluttade åt väster och lokalen dessutom
skuggades af tallskogen ofvanför, träffades den af solen först kl.
1 Till min både förargelse och glädje fann jag den 2 juli, en timme innan jag
skulle resa hemifrån, två minuters väg från mitt hem ett mindre bestånd af H.
Fumana på hällmarken i vittringsgrus nära Bro kyrka (i sällskap med Arenaria
gothica). Också ett bevis på hur föga synlig denna art är! Jag hade botaniserat
där i 20 år utan att se den. Från denna lokal härstamma groddplantorna (fig. 3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
