Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
latus här afses, bestyrkes ock af den här lämnade beskrifningen:
Globus magnitudine Pruni, globosus, albus, punctis elevatis scaber,
absque radicis vestigio, in centro pulvere fusco instar præcedentis [Ly c.
Bovistce] repletus, sed parco, non dehiscens.
Af det nu anförda framgår, att om man såsom artnamn vill
använda ett af Linné gifvet, skulle man härtill kunna välja såväl
Tuber som cervinum. Bägge dessa namn äro af lika ålder. För det
förra talar, att under detsamma i FI. Suec. ed. II sammanfattats
all då i Sverige anträffad Elaphomyces, dock med några tillfogade
äkta tryffelsynonym; för det senare, att åtminstone på några ställen
(Spec. plant. ed. / ocli II) hufvudsakligen Elaphomyces granulatus
(troligen jämte E. variegatus) därmed afsetts, ehuruväl samma art
från andra lokaler fått namnet Lycoperdon Tuber. Något rent och
otvetydigt Linnéanskt artnamn förefinnes alltså icke. Då dessutom
principerna för kryptogamernas nomenklatur ännu ej äro fastställda,
utan vid senaste botaniska kongress i Wien (1905) uppskof därmed
beslöts till en kommande kongress, har jag ansett lämpligast att
här använda namnet Elaphomyces granulatus, mot hvilket
obestridligen ingen anmärkning för osäkerhet kan riktas.
Obs. 2. Att Linné sammanblandade verklig tryffel med
Elaphomyces, finner sin förklaring däri, att han aldrig fick se någon af
det förra slaget. Egendomligt måste dock förefalla, att han kunde
tro, att hans Lycoperdon solidum eller Tuber kunde anses såsom
ätlig eller användbar såsom krydda. Så t. ex. säges i afhandlingen
Plantce esculentæ patriæ (1752), att den »inter fungos esculentos
pri-mum tenet locum», och i Flora oeconomica (1748) förklaras den vara
»irritamentum gulæ». Stödda på hans auktoritet, hafva därför flera
äldre författare angifvit ätliga tryfflar såsom förekommande i vårt
land. Så t. ex. säges i L. W. Rothofs Hushällsmagasin (1762) p.
568 om »Tryffel, Haräple, Lycoperdon Tuber, Boletus cervinus», att
»denna underliga svamp . . . utgör en kåstelig rätt på de
förmögnares bord», hvartill lägges den upplysningen, att »då man uprödjer
och rothugger kan man linna myckenhet deraf». På samma sätt
förklaras i Liljeblad, Svensk Flora, uppl. 1 (1792), att den till
släktet »Lycoperdon {Bofist)» hörande »L. Tuber (Haräple) . . . tillagas och
ätes med begärlighet i Södra Europa; är födande» — en uppgift,
som dock uteslutits i andra upplagan (1798),1 men återupptagits i
den tredje (1816), dock med den olikheten, att den där kallas Tu-
1 Den kallas där »Äple-Bovist».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
