Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289-
Nerike: Tiveden, Bodarne s:n (N. P. Brodin och B.
Sernander).
Södermanland: Marietorp nära Mariefred (C. A. V.
Kallstenius), Dalarö skärgård, Nämdö (A. Stuxberg), Östervall (C. E.
Hagdahl), Kymmendö (Aug. Strindberg).
Uppland: Stockholm v. om sjön Trekanten (C. M. Groth),
Värmdö vid Mölnviksvägen (L. Bomf.ll), Upsala-trakten flerestädes,
såsom Graneberg och Sunnersta skog (H. v. Post), Flottsund (R. E.
Fries), Lilla Sunnersta (H. Juhlin-Dannfelt), Danmarks
allmänning (Morsing) och Linnés Hammarby (C. G. Lloyd), Häfverö (L.
Bomell), Dannemora (J. Lagergren), Östhammar (E.
Nordström).
Dalarna: Rättvik (E. G. Tunell).
Gästrikland: Gefle (K. J. Bergström).
Hälsingland: Iggesund nära sjön Långviken (L. Romell), Loos
(E. A. Fries).
Jämtland: utan angifven lokal (Cederström i herb. E. Fries),
Bispgården (H. Benckert).
Norrbotten: »ända upp emot Haparanda, t. ex. på soliga
skogsbackar utanför Luleå» (A. W. Lönnegren).
I Norge »synes den at være teml. almindelig; funden ved
Kristiania» (A. Bi.ytt), t. ex. vid vägen till Frognerseteren samt
mellan Gaustad och Baantjern; Stordö i Söndre Bergenhus amt
(A. Blytt); Bolkesjö i Telemarken (R. E. Fries); Ørsten i
Söndmöre (K. Björlykke).
I Finland: Aland, Mariehamn, Ytternäs (Fru M. Brändström),
Bunsala vid Abo (P. A. Karsten), Helsingfors (F. Elfving, Fru J.
Ignatius), Helsinge östra skärgård (L. von Pfaler); Tavastland:
Janakkala (Fr. Elfving); Byska lappmarken: Knäsä-guba (P. A.
Kabstf.n).
Fruktkropp olikformigt knölig, till valnötsstorlek eller något
däröfver. Peridiet först n. hvitt, sedan smutsgült och slutligen
olivbrunt. Gleba bestående af små, rundade kamrar, först
hvitak-tig, sedan genom konidierna smutsigt olivfärgad; kammarväggarna
hvitaktiga. Ivonidier aflånga, glatta, i enorm mängd fyllande
kamrarna, elliptiska eller elliptiskt aflånga, i bägge ändar trubbiga,
blek-bruna (hvilket synes bäst, då sporerna ligga samlade i hög), 6—8
]i långa och 3—4 /t breda. — Lukt i början ringa, slutligen
göd-sellikt stinkande; uppgifves dock (F. Bucholtz i Hedw. 1901 s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
