Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292-
I Danmark: Köpenhamn i en orchidésäng i Landbohöiskolens
trädgård (A. Bruun enl. Rostrup i Medd. D. bol. For. II s. 84).
Fruktkropp rundadt knöllik, af en valnöts—ett hönsäggs storlek,
med få mycelii-trådar; kamrar talrika, små. Konidier vid basen
mer eller mindre tydligt tvärhuggna, 7—9 u långa, 3—4 /t. breda;
deras membran slät, brunsvart eller svart, genomskinlig. —
Tämligen stark vanlig svamplukt. Smak svamplik, kanske med någon
dragning åt syrlighet.
Obs. 1. Den hos oss förekommande formen är ß Broomeianus
Berk, in Ann. & Mag. of Nat. Hist. XIII (1844) p. 353 (såsom egen
art), Tul. Hyp. p. 93 (såsom varietet). Den afviker genom glebans
hvitaktiga ådror, under det att de hos hufvudformen äro (eller
blifva) orangegula; lukten är ock svagare, ej ryssläder-liknande,
aromatisk eller lökartad, såsom för a. uppgifvits.
Obs. 2. Ett annat danskt växtställe torde vara Allindelille skov
på Sjælland, där H. Mortensen 1870 fann en hypogæisk svamp,
som Rostrup förmodar varit denna. Se vidare under Elaphomyces
aculeatus.
Obs. 3. Af den i Fr. S. V. Sc. II p. 437 omtalade Hyperrhiza
variegata blefvo flera exemplar honom tillsända hösten 1846 af G.
Stenman, som tillika meddelade, att de af allmogen kallades
»ickorr-äpplen», hvarjämte han tillade: »Dessa svampar växa vid bäckdrag
i svart vattenfri myrdy, äfvensom på sandhedar, och träffas då i
hjulspåren. De ligga uppe i ytan jemnt och nätt öfvertäckta,
hvadan de merendels påhittas vid höbergningen, då de oförmodadt
träffas af lien, och är deras tid egentligen senare hälften af augusti.
Så snart gräset kommit bort och de sjelfva kommit i dagen, öfvergå
de i förruttnelse. Man har ock anmärkt, att de som växa i sand
äro hvitare1 än de i myrar. Hosföljande äro af det senare
slaget . . . Namnet härledes deraf, att allmogen skär sönder den i
skifvor, som uppblötes i söt mjölk och sedan torkas, hvarefter de
användas till bete vid ekorrfångst. Växtställena äro synnerligast vid
Tammeråsens och Hedåsens byar här i Rättviks socken.»
Beklagligtvis blefvo inga exemplar tillvaratagna, men ehuru mera
än 60 år sedan dess förflutit, erinrar jag mig dem mycket väl
och tvekar alls icke att bestrida, att de tillhörde nämnda
Hyperrhiza eller Melanogaster variegatus. Särskildt påminner jag mig den
egendomliga, rätt starka och icke obehagliga lukt, som de (troli-
1 Antagligen Rhizopogon roseolus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
