Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322-
föringen, äger Campanula högst olikartade besökare. De i
Mellaneuropa vanligaste ha nämligen en snabellängd af 3—4 mm., under
det att Bombus terrestris är i besittning af ett sugrör af 9—11 mm.
längd och detta hos B. lapidarius når en storlek af upp till 14 mm.
Äfven kroppsstorleken är mycket olika; enligt Svensk insektsfauna är
Melitta hämorrhoidalis 9—12 mm. lång, Rhophites dentiventris 7—8
mm. och Bombus terrestris Q (hvilken oftast iakttogs) 16—22 mm.
Liknande exempel skulle kunna anföras i stort antal; i stället
för att uppräkna liera hänvisa vi till tabellen.
Med stöd af denna kan fastslås, att det oftast ej är samma
insekter, som i olika trakter spela den största rollen vid en växtarts
pollination. Denna olikhet inskränker sig ej endast till att
närstående arter på skilda håll ersätta hvarandra, utan helt nya
insektsgrupper undantränga mångenstädes de i andra områden
förhärskande.
Huru står väl detta i samklang med den Darwin-Müllerska
teorien om insekterna som »Blumenzüchter»? Antingen man antar,
alt på samma plats år från år samma insektart är
pollinationsförmed-lare för en viss växt eller att detta förhållande växlar, ett står dock
fast: man kan icke antaga, att blommor pà olika platser skola
utbilda sig i samma riktning som anpassning till olika
insektsgrupper.
Dessutom finnas åtskilliga andra fakla, som tala emot
ofvannämnda teori.
För att en växt skall hafva någon fördel af aff vara tillpassad
för en viss insektsgrupp, måste tydligen besöken af insekter,
tillhörande denna, vara åtminstone så talrika, att de med sina
verkningar uppväga förlusten af alla andra besökare. Betrakta vi
emellertid, hvilka växter under den gångna sommaren ifrigast besökts
af humlor, finna vi dessa i allmänhet alls ej stå på något
synnerligen högt organisationsstadium. De utgöras i hufvudsak af
följande:
Dicentra spectabilis (blott genom inbrott), Seduni maximum,
Ru-bus frutieosus, Geum riuale, Trifolium pralense, Hypericum-arterna,
Lythrum Salicaria, Calluna vulgaris, Stachys silvatica, Rhinanthus
major, Lonicera alpigena, Succisa pratensis, Campanula
rotundi-1’olia, Jasione montana, Cirsium acaule, Centaurea Cyanus och
Jacea.
Bland dessa 18 arter torde blott 5, nämligen Dicentra spectabilis,
Geum rivale, Trifolium pratense, Stachys silvatica och Rhinanthus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
