Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331-
ficata kau jag" ej yttra mig, då jag ej känner den tillräckligt. Till
/’. radiculosa skall jag" återkomma längre fram. Formerna tijpica,
strictoides och corticatula äro i sin typiska utbildning lätta att
särskilja, men de äro genom s. k. öfvergångsformer förbundna med
hvarandra på samma sätt som formen strictoides är förbunden med
C. strictum, och de karaktärer som skilja de ofvan angifna
formerna från hvarandra anser jag hafva lika godt systematiskt värde
som de karaktärer, hvarpå skillnaden mellan formen strictoides och
C. strictum är grundad.
Innan jag går vidare, vill jag beskrifva en ny Ceramium-form
tillhörande formserien C. diaphanum i vidsträckt bemärkelse. Denna
form föreligger i åtskilliga exemplar bland Riksmuseums samlingar
tagna i skärgården utanför Södermanland och Upland (vid Dalarö
och vid Grisslehamn). Själf har jag tagit den vid ett tillfälligt
besök vid Lilla Furusund i Stockholms skärgård. De i Riksmuseums
samlingar förekommande exemplaren äro bestämda dels till C.
tenu-issimum dels till C. diaphanum.
Habituellt öfverensstämmer denna form med C. strictum. Bålen
är rikt, upprepadt dikotomiskt förgrenad och kan bli ända till
decimeterhög. Sekundära sidogrenar förekomma ofta talrikt, men
äro långa och upprepadt gaffelgrenade, så att någon habituell likhet
med C. diaphanum f. typica ej uppstår. Nedre bålgrenarna kunna
uppgå till omkring 0,5 mm i diameter. Grenar i bålens mellersta delar
omkring 200 i de öfre delarna 50—100,«. Grenar med mindre
diameter än 50 /t kunna emellertid äfven uppträda. Nodalväfnaden i
grensystemets öfre delar är 1—2-skiktad, bestående af jämförelsevis stora
celler, och liknar i allt väsentligt nodalväfnaden lios C. strictum
enligt Petersens artbegränsning. I de mellersta delarna af
skottsystemet börjar en barkväfnad utbildas därigenom att från
nodal-väfnadens öfre kant utväxa cellrader bestående af långsträckta
celler, på samma sätt som hos C. diaphanum f. corticatula enligt
Petersens artbegränsning. I de nedre delarna kunna dessa
uppåtväxande cellrader nå ända upp till den närmast öfverliggande
nodens nedre kant. Nodalväfnaden i de nedre delarna blir i regel
llerskiktad med små rundade ytceller, erinrande om ytcellerna i
nodalväfnaden hos C. diaphanum. I skottsystemets nedre och
mellersta delar är internodalcellen starkt sammandragen omedelbart
nedom nodalväfnadens nedre kant. Internodalcellernas längd i
bålens nedre delar är 1—2 gånger bredden, i bålens öfre delar
vanligen 2—5 gånger bredden. Nodalväfnadens höjd är, innan några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
