Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(3)
lee påvisat, en person utan botaniska kunskaper (»ne possedait aucune
notion de botanique»), hade i många fall icke begripit anteckningarna.
Beskrifningarna, oftast uppgjorda efter lefvande material, äro mycket
olikformiga, än skäligen korta, än långa och mycket utförliga, tydligen
beroende därpå, att författaren än haft mindre, än mera tid till sitt
förfogande. De senare äro till sin hufvudsakligaste del affattade på vanligt
sätt utan finita verb; men här och där äro inflickade meningar med
sådana, i hvilka en eller annan morfologisk fråga beröres. I den form
de nu föreligga, äro de svåra att tolka för den, som icke har exemplar
af de beskrifna växterna till sitt förfogande. Att Parodi haft sådana,
trots det att han i förordet förklarar, att hans samlingar gått förlorade
(»se han perdido durante el cataclismo bellico»), framgår af det fynd,
man nu gjort i Buenos Aires.
Med ledning af beskrifningarna har jag försökt att identifiera de i
Contribuciones upptagna arterna af en liten grupp, med hvilken jag
sysselsatt mig, nämligen släktet Aristolochia. »Parodi» har på ss. 46—48
beskrifvit sex hithörande paraguaj-ska arter.
N:o 5 (s. 48) är med tvekan hänförd till A. caadata (auktorsnamn
upptages icke, men här afses sannolikt A. caudata L.); den är med all
sannolikhet A. macroara Gomez, hvilken art enligt Mästers är funnen i
samma trakt som den i Contribuciones beskrifna, nämligen i
omgifning-arna kring staden Corrientes i Argentina på gränsen till Paraguay.
Anmärkas bör, att Rosenschöld uppehållit sig där långa tider, enligt hvad
jag en gång hörde af nu framlidne generalkonsuln J. W. Smitt.
N:ris 2 och 3 (s. 47) äro beskrifna ganska kort och ej namngifna; den
förra är sannofikt A. angustifolia Cham., den senare tämligen säkert A.
lingua Malme (kanske identisk med A. ceresensis O. Kuntze).
N:o 6, .4. paraguariensis »Pdi.» (s. 48), är otvifvelaktigt A. triangularis
Cham.: n:o 4, A. litoratis »Pdi.» är A. odoratissima L. (= A. Hassleriana
Chod. var. guaranitica Chod.).
Öfver n:o 1, A. ipemi »Pdi.» (s. 46), föreligger en mycket utförlig
beskrifning, hvari bland annat påpekas, att den s. k. pseudostipula (»folio
parvo, sessili, reniformi») icke är att betrakta som förblad till blomman
[»Folium hoc minus pro pedunculi bracteas» (!) — — — »assumere» (!)
»potest, sed non rite»]. Vidare framhålles, att i bladvecken finnas två
knoppar förutom blomman, en ofvanför eller innanför blomman och
denna större, en under eller utanför densamma och denna mindre;
hvardera knoppen är på öfversidan (»basi supra») försedd med en
pseudostipula, som på den öfversta knoppen utvecklar sig mycket tidigt (»valde
præcoce»). Författaren har alltså observerat de serialt anordnade
knopparna i bladvecken och fullt riktigt uppfattat deras natur. För min del
måste jag beklaga, att de i allmänhet förbisedda Contribuciones ej voro
mig tillgängliga, när jag 1904 offentliggjorde mina Beiträge ziir Kenntnis
der südamerikanischen Aristolochiaceen. — Denna art är tydligen A.
Gibertii Hook. (= A. cobra Chod.).
De tre namngifna »nya» arterna voro således samtliga beskrifna, redan
när Contribuciones befordrades till trycket. De här offentliggjorda
namnen måste sålunda inrangeras bland synonymen, och då kan det ju vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
