Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(8)
Om Betula humilis i Forserum.
I jämnt 60 år har i den svenska floristiska litteraturen omtalats Betula
humilis Schrank med en enda växtlokal: Småland, Forserums socken
vid torpet Arken på Runseryds ägor i ett skogskärr (Hartmans FI. 11
uppl. sid. 377). I Neüman-Ahlfvengrens flora finnes tillagdt: »därjämte
Härjedalen (S. Axell 1867); i Hamnströms herbarium ligger ett
exemplar, påtecknadt: ur framlidne pastor O. P. Kurmans herbarium,
Qvarn-kulla, moen under Rynings.» Hur det förhåller sig med dessa båda
synbarligen föga kända fynd, har jag mig icke närmare bekant, däremot
har jag insamlat några upplysningar om den klassiska lokalen vid
Forserum och meddelar här nedan dessa under förhoppning, att de kunna
vara af intresse för denna tidskrifts läsare.
Betula humilis Schrank, tyskarnas »Strauchbirke», har en
mellan-ost-europeisk utbredning. Sålunda förekommer den enl. Nyman, Sylloge 11.
Europ. s. 346 i Österrike (Salzburg, Tyrolen, Galizien), i Tyskland
(Ober-schwaben, Mecklenburg, Pommern, Preussen, Brandenburg). Dessutom
hafva exemplar från Ingermanland utdelats i Herb. Normale, hvarjämte
jag sett exemplar från Moskvatrakten. Någon gång tycks den också
hafva odlats i Sverige såsom i Upsala och Lunds bot. trädg. (ett
pressadt ex. från det senare stället kallades fruticosa), i Ronneby och vid
Säfstaholm. Utom Europa förekommer arten enligt Engler och Prantl,
Natürl. Pflanzenfam. i Sibirien, Central- och Ostasien samt Nordamerika,
»besonders auf Torfmooren». Arten tillhör gruppen »Betulae fruticosae»,
uppträder m. a. o. i buskform och har små, ovala—äggrunda, enkelsågade
blad med hartsprickiga grenar. Såsom svensk beskrifves den för första
gången från Forserumslokalen år 1848 af Elias Fries i Öfversikt af
Kgl. Vetenskaps-Akademiens förhandlingar p. 163 i en afhandfing med
titel: »De svenska arterna af slägtet Betula.» Där säges bl. a. om
densamma: »Denna art har ett eget, täckt, från alla våra öfriga arter skildt
utseende genom sin uppräta växt, sina smala, glatta, men kådprickiga
grenar; sina små tunna, äggrunda, vid basen ofta hjärtlika blad, hvilka
variera trubbigt och spetsigt sågade i kanten. Hängefjällens form
skiljer den från alla våra öfriga arter; alla flikarne äro mycket och lika
långt utdragna, likformiga, sidoflikarne utstående.»
Fyndet hade — säkerligen kort förut — meddelats Fries af en kand.
S. Forsgård.1 Denne hade fått kännedom om saken genom en
torpar-hustru Zachrisson, »mor Ärka-Zackris» (Ärka af Arken, namnet på
torpet), som visat honom kvistar af en i hennes tycke egendomlig
björkbuske. Mer än detta enda exemplar, hvilket beskrifves som »en uprät
buske af omkring 2 fots höjd» (Hartm. FI. 11 uppl.) torde ej ha anträf-
1 Forsgård var född i Forserum den 2 juli 1825 och hade tagit sig namnet
efter sin hemsocken. Student 1845 disputerade han pro gradu philos. 1851. Eniigt
uppgift af lektor C. O. von Porat, som mindes honom från skoltiden,
tjänstgjorde han vid läroverket i Jönköping 1851—1853. Sistnämnda år utbröt den stora
koleraepidemien, hvarvid Forsgård jämte några andra människovänner gaf sig ut
som koieraläkare. Under arbetet angreps han själf af sjukdomen och dukade under
den 28 okt. 1853. En mycket sympatisk minnesruna af rektor S. J. Filén finnes
införd i Jönköpings läroverks årsberättefse för fäsåret 1853—1854.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
