Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(27)
1886. Den 1/a 1886 blef han amanuens vid Uppsala botaniska trädgård
och med höstterminen samma år vårdare af studentkårens växtsamling,
vårterminen 1893 t. f. konservator vid Uppsala botaniska museum och
slutligen 9/i 1895 ordinarie konservator vid samma institution, hvilken
sistnämnda befattning han intill sin död innehade. Under de sista åren
led Seth af sockersjuka, hvilken under hösten 1908 tilltog i hög grad
och slutligen ändade hans verksamma lif.
Seths lifsläggning låg odeladt åt botaniken. Hans lärare under
skoltiden lektor J. E. Zetterstedt, som i sällsynt hög grad ägde förmåga
att intressera sina lärjungar för detta ämne, utöfvade på Seth ett stort
inflytande, som torde ha blifvit bestämmande för hela hans lif. Särskildt
väcktes därigenom hans intresse för studiet af mossorna. Mången gång
hörde jag honom såsom ett af sin ungdoms käraste minnen omtala
den forskningsfärd till Gotland, som han år 1872 fick göra i sällskap
med sin vördade lärare.
»Karl Adams» insats i vårt botaniska lif bestod ej i något större
botaniskt författarskap. Men få svenskar hafva dock så oegennyttigt och utan
tanke på egna fördelar ägnat sitt lif åt nyttig verksamhet i botanikens
tjänst som Karl Adam Seth. Han har efterlämnat blott två mindre
publikationer, nämligen: Växtgeografiska bidrag till Medelpads flora (Bot.
Not. 1877) och bearbetning af Hepaticæ i Svensk flora för skolor af
Krok och Almquist (1886). Af större betydelse äro de rika samlingar,
mest af mossor, som Seth hopbragt i de nejder, där han vistats, och
under sina resor, bland hvilka må nämnas hans resor titi Gotland 1872,
till Medelpad och Jämtland 1877, 1901, 1904, samt såsom Bjurzons
stipendiat till Jämtlands fjälltrakter 1885. Hans mossherbarium har fått
ett ökadt värde därigenom, att stora delar däraf kritiskt granskats och
vetenskapligt utnyttjats af nordens främste bryolog, professor S. O.
Lindberg. Många värdefulla bidrag till kännedomen om mossornas
växtgeografiska utbredning i Sverige hafva Seths samlingar såsom källa.
Ifrån att själf samla växter öfvergick Seth småningom till att bli
vårdare af växtsamlingar och kom så titi det arbete, som var honom
kärast och för hvilket han var i ovanligt hög grad lämpad. Så vårdade
han ifrån 1886 studentkårens växtsamling mycket pietetsfullt och
försvarade den lyckligt mot flera attentat, som afsågo, att studentkåren skulle
göra sig af med den enligt någras förmenande obehöfliga samlingen.
När vid sekelslutet intresset för Uppsala botaniska bytesförening, som
varit så många generationer af botanister titi fröjd och fromma,
beklagligtvis slappades, så att föreningen upphörde alt funktionera- ordentligt,
öfvertog Seth vården af dess stora samlingar, sträfvade ifrigt att
återupplifva intresset för densamma, ja, försökte till och med länge att
ensam hålla dess verksamhet i gång, hvilket företag han dock med den
begränsade tid, hvaröfver han förfogade, ej lyckades i längden
genomföra. På studentkårens och den botaniska bytesföreningens samlingar
otfrade Seth intill det sista ofantligt mycken tid; snart sagdt hvarje
eftermiddag kunde man vara säker att träffa honom i arbete med dem
i det kyffe, som af studentkåren för dem uppplåtits. Och till sist ha
vi att erinra oss Seths trogna och insiktsfulla arbete alltifrån 1893
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
