Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(70)
Ännu en lokal för hvitblommig Pulmonaria ofüeinalis L.
Hvitblommande Pulmonaria of/icinalis har af undertecknad 1903 och
följande år anträffats å den s. k. Källarholmen i sjön Maren, c:a 1/l mil
från staden Västervik.
Den där anträffade formen är, utom hvad kronans färg beträffar, fullt
öfverensstämmande med vår vanliga, hvilket äfven enligt godhetsfullt
meddelande från amanuensen T. Vestergren är fallet med de af prof.
Sernander vid Lenna funna exemplaren; de af Blomquist insamlade
individen hafva kronflikarna inböjda (jämför Sv. Bof. Tidskr. II, 3).
Fyndplatsen utgöres af en cirka 5,000 kv.m. stor, vid högre vattenstånd
från närgränsande mark skild landtunga på granitgrund med alkantad
strand och till större delen bevuxen med frodiga hasselbuskar jämte
här och hvar, vanligen enstaka, förekommande Rhamnus Frangula,
Sor-bus Aucuparia, Pyras Malus samt Cratægus monogyna. Markvegetationen
är öfvervägande ängslik med en rik vårflora. Primula of/icinalis, Orchis
sambucina, Anemone Hepatica och nemorosa, Asperula odorota. Orobus
vernus och tuberosus samt Melica nutans ymniga. Dentaria bulbifera ej
sällsynt, Viola Riviniana och V. arenaria spridda, likaså Cardamine
hir-suta och Adoxa moschalellina; Lathræa ymnig under hasselbuskarna.
Pulmonaria officinalis förekommer på halföppna platser i spridda,
fläckvis rätt stora bestånd, med tämligen sällsj’nt inströdda
hvitblommande individ. Då dessa emellertid på ett par ställen bilda små, ett
flertal individ af skilda åldrar räknande kolonier torde det vara ganska
sannolikt, att formen är fröbeständig.
Carl Pleijel.
Ytterligare fyndorter i Sverige för »hvita blåbär».
I öfver 50 är var det redan 1804 i Svensk Botanik (bd 3) af prof. C.
Quensel omnämnda växtstället Södermanland, Nässelstad det enda kända
för denna säkerligen ganska sällsynta blåbärsvariation, hvars botaniska
namn, var. leucocarpa, långt senare bekantgjordes i Dumortiers Florula
belgica (1827).
Ty först i Botaniska Notiser 1857 (p. 22) omtalar sedermera rektor
M. M. Floderus det ej i senare litteratur beaktade fyndet i Uppland,
Funbo s:n, Halmbyboda på ett ställe årligen af Vaccinium Myrtillus var.
fructu maturo viridulo-albö, antagligen just den variation, hvarom här är
fråga.
Två år senare omförmäler afl. lektor L. M. Larsson redan i l:sta
uppl. af sin flora öfver Wermland och Dal (1859), att blåbär kunna vara
någon gång — — hvita, anför dock först i 2:dra uppl. (1868)
närmare bestämd lokal, anförd jämte flera nya i assistenten e. Wibecks
uppsats »Hvita blåbär funna på Öland», i denna tidskrifts förra årgång.
I samma ordalag som i l:sta uppl. af Larssons flora omtalas två år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
