Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk Botanisk Tidskrift. 1 909. Bd 3, h. 3.
REFERAT.
Frans Kempe, Skogshushållning i Norrland. Ett program. Norrländskt
Handbibliotek III. Uppsala & Stockholm 1909. Pris 50 öre.
Då frågan om en rationell skötsel af de norrländska skogarna allvarligt
trängde fram på dagordningen, var det i de växtbiologiska principernas
tecken. Den botaniska forskning, som under 1890-talet bedrefs i
Norrlands skogar exempelvis af Axel Lundström, Albert Nilsson, Frans
Kempe m. fi. vid sidan af yrkesmännens mera rent forstliga arbete, blef
den fasta grund, från hvilken man utgick, och det var den, som
indirekt gaf upphof lill den unga skogsbiologiska anstalt, från hvilken vi
redan mottagit ej minst för de norrländska skogarne betydelsefulla
verk.
Sedan denna brytningstid ha småningom helt nya synpunkter af
fundamental praktisk och teoretisk betydelse kommit fram, men som i
litteraturen ännu hvarken hunnit tillräckligt pointeras eller sammanfattas.
Så var ur praktisk synpunkt under 1890-talet en af hufvudfrågorna,
hur granens framfärd skulle betvingas. Den under dåvarande
industri-förhållanden mj’cket värdefullare tallen hotas af att undanträngas genom
granskogen. Man fann snart att elden räddat tallen och betingat de
nuvarande tallskogarnas existens. Den åsikten utbredde sig också, att
den naturliga skogselden i stort sedt var en välsignelse för våra skogar,
och att man i många fall t. ex. i den oväxtliga granskogen borde vid
markberedningen använda bränning för att återföra tallen.
Under det sista årtiondet har granvirket undergått betydliga
omvärderingar. Den kraftigt sig utvecklande cellulosaindustrien slukar nu
oerhörda kvantiteter granvirke och af dimensioner och framförallt
kvaliteter, som ännu på midten af 1890-talet åtminstone i aflägsna skogstrakter
ägde föga eller intet värde. I samband därmed att den ekonomiska
fara, som ligger i granens framträngande på tallens bekostnad, sålunda
minskats, stär, att man med mera kritisk blick börjat se på
skogseldarnes betydelse och bränningens användande i skogshushållningen.
Då konturerna af försumpningsfaran inom de norrländska skogstyperna
först började vetenskapligt skönjas, tänkte man knappast attutdikning
skulle kunna öfver hela linjen sättas till motvärn. De långvariga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
