Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA BOTANISKA FÖRENINGENS
EXKURSIONER SOMMAREN 1908.
Salemsfärden.
Det var en betydande mängd föreningsmedlemmar, som
söndagsmorgonen den 31 maj med ångbåten Sirius foro ut från
Riddarholms-kajen i Stockholm med Högantorps brygga som närmaste mål.
Vid landningen härstädes mottogos vi af ytterligare ett parti
föreningsmedlemmar, bland dem de två kännarna af traktens flora, hofrättsrådet
Knut Almgren och doktor F. R. Aulin. Under deras erfarna ledning
styrde vi genast, nu en trupp på c:a 40 personer, däraf några icke
ledamöter, kosan mot Korpberget och Viksbergskulle, hvars löfängar skulle bli
hufvudföremålet för våra undersökningar.
Sydsluttningen af den branta bergvägg, som begränsar Viksbergsdalen
mot norr, upptages af de beryktade löfängar, hvilka vanligen fått bära
namn af bergväggens högsta punkt. Korpberget (c:a SO m. ö. h.). Här
ströfvade vi kring i den härliga flora, som alltsedan Linders1 dagar
varit vida beryktad för sin rikedom. Trädbeståndet är mycket blandadt
af alm, asp, björk, ek, gran, lind, lönn och tall; buskarna utgöras af
en, hassel, olvon, tibast, try etc., och af örter antecknades exempelvis:2
Anemone liemorosa
„ ranunciiloides
Asperula odorato
Campanula latifolia
Convallaria multiflora
Dentaria bntbifera
Hedera Helix
Hepatica triloba
Lathræa Squamaria
Orobus niger
,, tuberosus
,, vern us
Pulmonaria officinalis
Melampyrum nemorosum
Mereurialis perennis
Sanicula europæa.
Löfängarna voro tyvärr betade, på vissa punkter så intensivt, att
fältskikten glesnat, bottenskiktets Hylocomia tilltagit i ymnighet, och
unggran massvis börjat spira upp bland löfträdsstammarna. Fig. 1 från
Lindängen, den västligaste delen at löfängskomplexen, visar dessutom,
huru i skogsskikten björk och asp tilltagit genom de ädla löfträdens
borttagande. Det är den bild, som blir allt vanligare och vanligare från
de gamla svenska löfängarna, varslet om en fullständig undergång för
denna härliga vegetationstyp, om ej den nu gängse betningshushållningen
omlägges.
1 Johann. Linder, Flora Wiksbergensis. Stockholm 1716.
2 Jmfr K. J. Henrik Wittrock, Från Botkyrka och Salem. Svenska
Turistföreningens Årsskrift 1908.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
