Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svensk Botanisk Tidskrift, 1909. BD 3, H. 4.
VÄXTLOKALER FRÅN NORRLAND OCH DALARNA.
AF
SELIM BIRGER.
Norrlands växtgeografi är ännu oskrifven, ehuru många lockande
uppgifter där erbjuda sig. Flera af dessa växtgeografiska frågor äga en
utomordentligt stor betydelse icke allenast för förståendet af den
skandinaviska växtvärldens invandringshistoria, utan beröra äfven hela det
arktiska området och det öfriga Europa.
Norges arktiska del är särskildt genom Normans samvetsgranna
arbeten väl känd i botaniskt afseende, liksom motsvarande delar af Finland
genom ett flertal finska forskares resor blifvit väl undersökta. Hvad
som sålunda fattas för aff växtgeografiska gränslinjer för ett större antal
växtarter skola kunna uppdragas i norra Skandinavien är
växtlokalsförteckningar från stora delar af Norrland.
Det enda sammanfattande arbete, som publicerats öfver Norrlands
flora, är Backman och Holms: Elementarflora öfver Västerbottens och
Lapplands fanerogamer och bräkenartade växter, Upsala 1878, i hvilket
dock ofta ytterligt vilseledande uppgifter om växtarternas utbredning
lämnas.
Sedan Backman och Holms flora utgafs ha visserligen flera
lokalfloror och växtlokalsförteckningar utgifvits, men stora delar af Norrfand äro
ännu i botaniskt afseende alldeles okända.
Under 11 somrar har författaren varit i tillfälle att besöka vidt skilda
delar af Norrland och därunder efter bästa förmåga sökt fylla luckorna
i vår kännedom om den norrländska växtgeografien. Själffallet är att
11 års resor och iakttagelser inom ett landområde, som från norr till
söder mäter mer än 100 mil och hvars bredd ofta öfverstiger 30 mil, ej
i större mån kunnat fylla dessa luckor. Endast för Härjedalen, som jag
varit i tillfälle att under 6 olika somrar besöka, har en mera
uttömmande lokalflora kunnat upprättas. En stor del af de insamlade
iakttagelserna äro redan publicerade1, en del andra komma att offentliggöras
1 De återfinnas i följande uppsatser och meddelanden:
Fjällfloran kring Sylhyddan. — Sv. turistför. årsskr. 1900.
Vegetationen och floran i Pajala s:n med Muonio kapellag i arktiska
Norrbotten. — Ark. f. bot. Bd 3 (1904). N:o 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
