Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117(1)
ibland hos yppigt utbildade individ påträffas i den första endast några
få (3—4) blad, hvarefter på stjälken följer ett blad, i hvars veck
undantagsvis äfven en gren med en ny rosett finnes. Den andra stjälkrosetten
består då af två par nästan motsatta blad. hvarpå till sist följer en
tredje liten rosett öfverst. Hos kraftigt utvecklade stånd äro nästan alla
bladen ej sällan ganska långt skaftade; hos mindre individ äro i första
rosetten somliga blad tämligen långt skaftade, andra däremot nästan
utan skaft, möjligen beroende därpå, att bladen vanligen äro af olika
storlek. (Jfr Neuman, Sv. fi., p. 197: »rosettblad–nästan oskaftade»).
Bladkanten är ej heller alltid helbräddad utan ganska ofta något ojämn,
äfven hos små ex., samt mer eller mindre, stundom ganska starkt
undu-lerad. Nedanför den första rosetten finnas ofta (2—3) mindre örtartade
oskaftade blad, i hvilkas veck större eller mindre grenar med rosetter
kunna utbildas. Vackra exempel härpå lämna exemplar från Yästerg.,
Skara och Herrljunga, Medelp. Sundsvall (äfven med dubbelrosett från
samma bladvecksgren) samt Björkefalla Kyrkhult, af hvilka ex. från den
senare lokalen möjligen förtjäna att upptagas som en f. ramosa.
Ajuga pyramidalis L. *glabrala Hu. är uteglömd i F. Svanlunds
förteckning. Till de från Karlskronatrakten kända lokalerna kan läggas
Lösen, där den förekommer alldeles på samma ställe som *typica. I
ofvannämnda förteckning saknas äfven
Priuiella vulgaris L. v. parvi/lora (Poir.), som synes förekomma här
och där i Kyrkhult, såsom vid Slagesnäs och Källeboda. På den senare
lokalen finnes den ej sällsynt bland hufvudformen och är försedd med
långa, fina rotslående utlöpare. Af Prunella vulgaris L. observerades
mellan Källeboda och Södersjön en f. major i några buskar af Prunus
spinosa L. Växtens höjd uppgifves af Neuman, Sv. ff, p. 167 till 7—40 cm.
Ifrågavarande form är 60—73—80 cm. hög; hos somliga exemplar hade
ett slags »lyftstjälk» liksom hos hydromorfoser utbildats. Denna kunde
stundom uppgå till 19 cm. Internodierna voro äfven som hos submersa
växter mycket sträckta (9,5—13—14—15,5 cm.). De nedre och mellersta
bladskaften nådde ofta 2,5—3 cm.; axens längd uppgick till 4,5—5 cm.
Nästan från alla bladvecken utgingo ända till 6—7—8 cm. långa grenar,
som i spetsen afslutades med örtblad tryckta intill ganska stora
blomställningar.
Stachys silvatica L. synes förekomma tämligen sparsamt i Kyrkhult.
En lokal, där den finnes i tämligen stor mängd, är Slagesnäs.
Veronica C.hamædrys L. v. incisa Lge. Sölvesborgstrakten. Egendomligt
är, att denna form i Pointsförteekningen 1907 p. 91 ej upptagits för Sverige.
Linnæa borealis L. En f. verticillata, med tre blad i krans med
undantag af de allra nedersta, fanns i två ex. nära Källeboda. Hufvudformen
är sällsynt i Kyrkhult. Jag har endast funnit den på två ställen nära
Tulseboda källa och nära Källeboda. Den är pä båda ställena inskränkt till
en cirka 4 meter stor areal.
Valeriana dioica L. Vid Källeboda togs i juli en form med alla
rosettbladen tydligt och tätt naggade.
V. officinalis L. Mellan Kyrkhult och Slagesnäs observerades en
variation med alldeles hvita blommor; knippena starkt sammanträngda, så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
