Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(177)
bär den por-formade mynning, genom hvilken sporerna uttömmas.
Liknande munkäglor återfinna vi på vissa Geaster-arters endoperidium.
Arten blef känd först så sent som 1891, då Patouillard på exemplar
från Quito i Ecuador (i Bull. Soc. Myc. de France 1891, p. 165) beskref
den såsom tillhörande Bovista-släktet. Sedermera har den anträffats på
ytterligare ett fåtal lokaler, nämligen på Jamaica och i Mexico samt på
tvenne ställen i Nordamerika (se Lloyd, Mycol. Writings II, p. 286).
Nyligen har den ock insamlats i Danmark (af A. Breitung); bestämningen
af dessa exemplar synes emellertid ej vara fullt säker (jfr Lloyd, Lettre
n. 6. 1905). Om ocksä, såsom häraf framgår, de hittills kända
fyndorterna äro lätt räknade, så visa de emellertid, att vi ha att göra med en
art med mycket vid geografisk utbredning. Af särskildt intresse i detta
hänseende synes mig den lappska lokalen vara. Af densamma, jämförd
med de öfriga, framgår nämligen tydligt den stora förmågan, arten måste
besitta, att fördraga de mest skiftande j’ttre förhållanden, såväl de
högandinska, æquatoriala och de vestindiska och mexikanska, tropiska
klimaten, som ock de nordskandinaviska, norr om polcirkeln rådande
stränga väderleksförhållandena. Att arten hittills anträffats så få gånger,
torde nog blott delvis hero på dess litenhet, hvilken gjort, att svampen
lätt förbisetts. Ty så undersökt är numera i många länder
Gasteromycet-floran, att äfven denna lilla, karakteristiska art skulle ha iakttagits, om
den där förefunnes allmännare. Fastmer måste artens glesa förekomst
bero på dess verkliga sällsynthet inom det stora utbredningsområdet.
Rob. E. Fries.
Carum Carvi L. f. rhodoehranthum Moore. Kumminörtens
blommor äro hos oss vanligen hvila, men ej sällan påträffas individ med
rödlätta kronblad. Denna senare form har nu utmärkts med
ofvanstående namn af A. H. Moore, A color form of Carum Carvi (Bhodora,
vol. II, no. 129, sept. 1909, pag. 178). Den bör ej förväxlas med den.
sällsynta f. atrorubens Lge med purpurröda blommor.
G. L—m.
Myrtillus nigra f. leueoearpa — gulhvita bär och blekgröna
blad — förekommer konstant på två ställen vid Opphem, Östergötland.
Det ena stället uppsökte jag sistlidne augusti, efter mer än 50 års
mellanrum, och fann det lilla beståndet lika rikt och enarådande som det
var i min barndom.
Harald Ehrenborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
