Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(179)
FREDRIK WILHELM CHRISTIAN ARESCHOUG.
9 okt. 1830—21 dec. 1908.
Vid randen af sydöstra Skånes bördiga slätt ligger den lilla staden
Simrishamn. Något mera än en mil norr därom reser sig Stenshufvuds
urbergsås, kransad af bokskogar. På dessa bägge platser uppväxte Fritz
Areschoug, som han af kamraterna gemenligen kallades; här på gränsen
mellan Skånes slättbygd och skogsbygd fick han de barn- och
ungdomsintryck, som under hela hans kommande lif gjorde honom till en äkta
och oförfalskad tvp för skåningen.
Då Fritz den 9 oktober 1830 föddes, var fadern P. J. Areschoug
handlande i Simrishamn, där släkten hade sitt gamla stamhem; hans
moder hette Marie Louise Fallén. Senare flyttade föräldrarna till en af dem
inköpt gård, Kiviks Esperöd, på sluttningarna af Stenshufvud, och denna
räknade Frilz som sitt egentliga hem. I viss mån bestod detta för
honom långt efter föräldrarnas död, i det att en broder, med hvilken han
var förenad genom starka band af sympati och tillgifvenhet, länge bodde
kvar där. Hos denne broder tillbrakte ofta Areschoug större eller mindre
delar af sina ferier.
Hemmet var förmöget och unge Fritz uppfostrades efter den tidens
sed af informator, till dess han vid 17 år inskrefs vid Lunds universitet,
hvilket skedde i mars 1847.
Genom en af Aresehougs gamla kamrater och ungdomsvänner,
professor Ödmansson, har jag haft förmånen att få några meddelanden om
honom från hans första studentår, men innan jag ingår härpå, torde
med några ord böra karaktäriseras den miljö, ur hvilken den unge
studenten hämtade sina första intryck som akademisk medborgare och
forskare. Vid bedömande af det lifsverk, som utfördes af den nu snart
bortgångna generation Areschoug tillhörde, är det nämligen af vikt att
icke glömma, hvilket svalg med hänsyn till yttre studiemöjligheter vid
våra universitet, som ligger mellan 1850-talet och nutiden. Detta gäller
icke blott själfva undervisningen, tillgången till vetenskaplig litteratur,
samlingar in. m., utan äfven de rent lokala och medborgerliga förhållan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
