Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(1
Att med säkerhet uppge, hvilka dessa äro, är mycket svårt eller
för närvarande t. o. m. omöjligt.
Utan att bestrida, att flera arter kunna vara genom människan
införda, vågar jag för närvarande bland de från björkängar nämnda
arterna beteckna såsom högst sannolikt införda endast Aquilegia
vulgaris, Phleum pratense, Thlaspi alpestre och Trifolium
spadi-ceiim.
Som redan förut framhållits, äro de fuktiga björkängarna analoga
med Hesselmans Ses/ena-ängar. Af de 76 arter, som af
Hesselman (1904, s. 336 o. 342) uppges frän Ses/ma-ängarna i Roslagen,
saknas endast 22 arter (= 29 % af hela antalet) i Öfre Dalarnes
fuktiga björkängar. Bland dessa äro blott följande ej funna inom
Öfre Dalarne: Carex glauca och pulicaris, Geranium sanguineum,
Plantago lanceolata och Polygala vulgare. Bland de arter åter, som
antecknats från Öfre Dalarne, men som ej upptagas af Hesselman,
äro de nordliga viktigast. Af de af Hesselman (1904, s. 338)
uppgifna karaktärsväxterna för .SVs/eria-ängarna ingå alla utom Carex
pulicaris som m. I. m. karaktäristiska element i Öfre Dalarnes
fuktiga björkängar. Primula farinosa är visserligen sällsynt utom
Siljanstraktens silurområde, men så mycket allmännare inom detsamma.
Sesleria coerulea har jag ej själf påträffat, men enligt Johansson
(1900, s. 266) förekommer den inom silurområdet »i några
kalkängar, stundom massvis och täckande». — Fysiognomiskt motsvara
mina björkbackar Hesselmans Geranium silvaticum-ängar, men
antalet gemensamma arter är vida mindre än i fråga om de fuktiga
björkängarna. Utom de ädla löfträden saknas i björkbackarna
många af de egentliga löfängarnas mest karaktäristiska arter.
En af de få tämligen ingående skildringar af björkängarnas
vegetation, som finnas, är lämnad af Norrlin (1871). Björkängarna
tillhöra de formationsserier, han kallar lundar, fältbackar och fuktiga
ängar. Björkbackarna synas närmast motsvara Norrlins friskare
fältbackar (s. 37). Såsom tillhörande dessa uppräknas 130 arter
’ utom Hieracia)’, från björkbackarna inom Dalarnes silurområde ha
af mig och Johansson (1902) antecknats 135 arter. Af dessa äro
72 gemensamma. Detta utvisar en likhet, som måste betraktas
såsom oväntadt stor, då man betänker, att de båda områdena ligga
’ Thlaspi liar inkommit på de allra senaste åren. Själf har jag iakttagit den i
Ore: Näset (åker 1909) och Ärteråsen (björkbacke 1909); Mora: Kråkbergoch Vika
vägkanter 1909); Älfdalen. Nybolet (timotejvall 1906) och Öster-Myckeläng
(vägkant 1908).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
