Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(1
larne). Några tillhöra björkbackarna. Mera sällsynta nedanför
fjällens björkregion äro de öfriga. Carex atrata och Sagina äro inom
Dalarne funna endast i fjällens omedelbara närhet. Festuca, Salix
glauca och hastata (Kröningssvärd 1843; Wiström 1906), Sceptrum
och ]’iscaria äro funna på deltalandet vid Mora, och kunna vara
recenta nedvandrare. Många af växplatserna för Viscaria utgöras
af gamla slaggvarp. Blott i bergsbranter (sydlutor?) funna äro
Asplenium, Lycopodium alpinum (Arosenius 1862, II, h. 1, s. 18)
och Wootlsia (jfr äfven Wiström 1906, s. 7). Poa aspera är funnen
såväl på stranden af Dalälfven som i bergsbranter. Lycopodium
clavatum /’. lagopus är ganska vanlig i Älfdalens björkbackar och
finnes sannolikt, fastän förbisedd, utbredd i de högre delarna af
hela Norrland. Arctostaphylos och Phyllodoce uppträda i Norrland
h. o. d. på tallhedar, äfven de afsedda fynden i Älfdalen torde vara
gjorda i sädana. Hieracium adspersum är funnen som kolonist på
en vägkant (c:a 500 m. ö. h.). Särskildt märklig är Eriophorum
Scheuchzeri, som förut är känd från myrar och ängar på fjällen
eller tämligen nära desamma. Af mig påträffades 1906 två
exemplar pä kanten af ett dike på botten af den för c:a 15 år sedan
torrlagda sjön ofvanför Älfdalens gamla porfyrverk. Trots tre
somrars vandringar i Älfdalen har jag ej funnit den på något annat
ställe. Det torde därför vara sannolikt, att vi här ha att göra med
en mycket recent spridning på långt afstånd (närmaste bekanta
fyndort är belägen på ett afstånd af c:a 50 km ). Alchemilla alpina
och Angelica äro utom i ljällsocknarna funna i Siljanstraklens
silurområde. Hvilka formationer Aspidium och Cystopteris tillhöra,
är mig ej bekant.
I det föregående ha vi sett, att i alla de typer af växtsamhällen,
som närmare beskrifvits, nordliga och sydliga växter förekomma
tillsammans utanför sitt egentliga utbredningsområde. Bägge
slagen mötas här ofta inom en och samma fullkomligt enhetliga
formation. Detta egendomliga förhållande är egentligen först på sista
liden mera uppmärksammadt. Dock torde det ha sitt intresse att
erinra om Norri.ins (1871, s. 56) uppgift, att på gungllyna i
Onega-Karelen flera subalpina arter sammanträffa med Epipactis palustris
och Ophrys myodes. Redan före uppvisandet af denna blandning
af olika element genom Andersson och Hesselman (1907) samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
