Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 o
En af anledningarna lill mina växtpaleontologiska undersökningar
öfver jordarterna rundt Hederviken var, att jag ville finna Najas
/le.vilis fossil, för all härigenom få någon klarhet i dess äldre
historia på platsen. Detta misslyckades emellertid.
Då E. von Goes år 1849 för Elias Fries uppvisade några
exemplar af en liten vattenväxt, som han under den gångna
sommaren anträffat i Hederviken, kunde denne meddela honom, att han
hittat Najas /le.vilis (Wn.i.n.) och därmed en af Europas sällsyntaste
fanerogamer. Najas /le.vilis var nämligen då endast — utom i N.
Amerika — känd från tvenne närbelägna sjöar i Pommern och
Brandenburg.
En rad af senare fynd har gett oss en mera sammanhängande
utbredningsbild. Det har nämligen visat sig, att en ej ringa del af
dess förekomster koncenlrerar sig mot väster, sålunda mot själfva
hufvudcentrum, N. Amerika, där den växer allmänt öfver större
delen af Förenta staterna, Kanada, Mexico och Kalifornien. Så
har den anmärkts på ett ganska stort antal lokaler i Irland och
Skottland, tili hvilka två påJäderen i sydvästra Norge sluta sig. För
öfrigt ha vi mera enstaka fyndorter i Sverige, Tyskland, östra
Finland (Tavastia australis, Vesijärvi och Karelia onegensis, Saoneshje.
H. Lindrerg p. 3) och Ryssland. — I Sverige är den som bekant
utom i Hederviken funnen endast i Ringsjön (Hj. Nilsson 1881)
under en afvikande form: /’. inicrocarpa Hj. Nilsson.
Hufvudsakligen genom Gunnar Andersson (189(5 a, b och c, 1898),
känna vi nu en rad fossila förekomster från Fennoscandia.
De två linska ligga på Isthmus Karelicus’sålunda liksom de recenta
i östra delen af landet. I Norge, där den är funnen fossil på (»
ställen, alla pä Lister och Jäderen, äro dessa också samlade kring
de recenta. Om de 5 första säger Holmboe 1903 p. 152: »De norske
forekomster paa Lister og Jæderen synes at være adskillig yngre
end de svenske. I Skeievandet er den först gaaet tilgrunde, den
gang det salle vand under den postglacial sænkning trængte ind i
det ferskvandsbækken, hvari den levede.» Det sista fyndet i en
gyttja från Hvilandsvandet tillsammans med en benpil från
dös-tiden, gjordt af A. W. Bkogger och Holmboe, tillhör sålunda ett
framskridet skede af Litorinaliden. — De 2 svenska fossilfynden
äro gjorda långt ifrån såväl Hederviken som Ringsjön. De ligga
nämligen i trakten af Kalmar (N. O. Holst 1899) och visa enligt
1 Neuhans uppgift p. 7fl<> hufvudarten fordom i Mälaren» beror väl på någon
geografisk lapsus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
