Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
ställning till årsskottets hufvudaxel icke afvika från dem, som
utveckla sig under juni månad. De sitta liksom dessa ofta i
blad-vecketi på hufvudaxeln och förtjäna benämningen proleptiska lika
mycket eller lika litet som de. I viss mån motsvara de de med
terminal blomma försedda kortgrenarna af första ordningen på
årsskottet hos Calluna vulgaris (jfr min uppsats Om förgrenade årsskott
hos Calluna vulgaris i Svensk hotan, tidskrift. II, 1908, p. 85—94).
Andra höstinllorescenser däremot sitta på grenar af årsskottet,
således på axlar af andra ordningen, i axillerna antingen till de
assimilerande bladen eller till nederst på grenen befintliga små lågblad.
Men sådana finner man äfven redan i juni, hvadan icke heller
dessa förtjäna att betecknas såsom proleptiska mer än många
för-sommarinflorescenser. De äro att jämföra med kortgrenarna af
andra ordningen hos Calluna.
Om man vill tala om relloration hos Rhamnus frangula — och
i viss mån är nog detta berättigadt, ty ett afbrott i blomningen
synes vanligen äga rum fram i juli; på det material, jag insamlat i
augusti, finns det alltid vid eller nedom årsskottets midt ett eller
vanligen flera blad, i hvilkas axiller hvarken blomställning eller
inflorescensbärande gren utvecklat sig — så är den närmast att
hänföra till den redan af V. B. Wittrock urskilda kategori af
metanthesis, som utmärker sig »genom bildning af nya
höstinflore-scenser» »monopodialt genom förlängning af befintliga relativa
huf-vudaxlar och sidoställda inflorescensers utveckling från dessas nya
toppdelar ur nybildade knoppar i axillerna af nybildade blad» (jfr
Sylvén, anf. st., p. 66), och för hvilken Lamium album är den
vackraste representanten.
I fråga om årsskottets utvecklingsgång äro de svenska
vedväxterna ganska olikartade. Hos några, t. ex. hos Quercus robur L.,
når årsskottet mycket hastigt sin definitiva längd, och samtliga
blad på detsamma utveckla sig nästan samtidigt. I
Stockholmstrakten äro honblomställningarna hos eken ofta fullt utvecklade redan
i slutet af maj, och som bekant sitta de i de öfversta bladens
axiller på årsskottef, hvilket sålunda är åtminstone i det närmaste fullt
utvuxet redan vid denna tid. Tidigt bildar sig en kraftig
terminalknopp, och det händer ofta, att denna längre fram på sommaren
ger upphof till ett nytt skott. Då bladen på dessa
»midsommar-skott» (»Johannistriebe») en längre tid äro mycket ljusare till
färgen än de äldre bladen, ter sig ekens löfverk ofta brokigt. Hos
andra däremot, t. ex. hos Alnus, tillväxa årsskotten, särskildt topp-
Svensk Botanisk Tidskrift 1910. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
