Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(13)
talade vidare, att pollen vid mikroskopisk undersökning befanns normalt
utbildadt.
Den omständigheten, att växten förekom i tre fullt likartade individ,
visar tydligt, att vi här ej ha att göra med en tillfällig formafvikelse.
Jag föreställer mig, att växten muterat, och att ett af individen är
moderindivid till de båda andra.
^
Prunus spinosa L. *inermis. — Subspecies arborescens, inermis,
co-ætanea, foliis ovatis.
S. G.son Blomqvist.
Myrtillus nigra Gilib. x Vaccinium vitis idæa L. funnen i
Stockholms skärgård.
Vid Ilasseliidden på Värmdön anträffade undertecknad i juni 1908
hybriden mellan lingon och blåbär. I gles skog vid nordöstra stranden af
Trollsjön täckte den tillsammans med enstaka exemplar af föräldrarna en
yta af 15 à 20 kvadratmeter. På detta jämförelsevis stora område har
hybriden hunnit differentiera ut sig i olika typer.
Lingonlika former lågvuxna, med förgrening mest nedåt och med blad
af samma utseende som och obetydligt tunnare än lingonblad, men tätt
sågade, nästan alla öfvervintrande; rundade, tätludna smågrenar och
topp-ställd 3—4-blommig klase. Det är denna form, som är iakttagen på de
flesta fyndorter för hybriden, men här uppträder den endast i ett fåtal
individ. Vanligare äro högvuxna former, förgrenade som blåbär, med
spetsade tunna blad, af hvilka endast de mot slutet af sommaren
utvecklade öfvervintra. Denna typ har alltid blommorna sidoställda, men
i allmänhet 2-3 tätt bredvid hvarandra; smågrenar kantiga och mer eller
mindre ludna.
Hybriden blommar ej rikligt, men har båda år jag iakttagit den
reflo-rerat på hösten. Ytterkalken är flikad, men ej så djupt som hos lingon.
Innerkalken är bredt klocklik med nästan rektangulära, tillbakaböjda
flikar, oftast ljusröd, på skuggiga platser grönaktig.
Ståndarsträn-garna äro håriga, men knapparna ha horn. 1908 utbildade den
blåbärs-liknande formen 3 mogna bär, af hvilka 2 voro af normal blåbärsstorlek.
De voro klotrunda, mörkblå, men ej daggiga och sutto på korta, krökta
skaft.
Hybriden är inom Sverige förut anträffad vid Hessleholm i Skåne (enl.
Neumans flora) samt enligt uppgift vid Dalarö af Klercker, men å
ingendera lokalen återfunnen. För öfrigt är den känd från flera lokaler i
norra Tyskland, där den ställvis utbreder sig öfver betydande arealer
(enl. Ascherson och Græbner).
Uppsala d. 20. 1. 1910.
Harry Smith.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
