Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(17)
Några iakttagelser öfver Carex pseudocyperus L. i Dalsland.
Ehuru jag ej sett uppgift därom i någon flora, förekommer Carex
pseudocy perus i liera trakter af Dalsland. Första gången jag anträffade
denna art var år 1871 vid ett dike nära Hökeberg i Holms socken,
dälden före markens uppodling sannolikt hade funnits i mängd. I början
af 1880-talet anträffades växten ymnigt på kärrartad mark i Hacka,
Bäckebols och Hällans skogar, Gunnarsnäs socken. På dessa lokaler
där jag sedan dess årligen iakttagit densamma, har den hittills visat sig
lika frodig, som då den först observerades, med undantag för ett par
platser, där den efter skogens afverkning för några år sedan delvis måst
vika för sin samsläkting Carex vesicaria.
Carex pseudocyperus har som bekant ett toppställdt hanax, intill 7
cm. långt, blekgrönt, ofta skvldt af honaxen. Dessa äro till antalet 3—6,
rent gröna och växla betydligt i längd, från 3 till 8 cm. Vid blomningen,
som inträffar i midten af juni, stå honaxen på samma höjd i en
kvastlik ställning. I mån af fruktsättningens framskridande utväxer såväl
det gemensamma axfästet som honaxens smala och veka skaft till den
för »slokstarrens» honax karakteristiska ensidigt hängande klaselika
fruktställningen. Axskaftens längd tilltar uppifrån nedåt, så att det öfversta
är omkring 5, det nedre -10—80 mm. långt.
Fruktgömmena, som sitta på 1 mm. långa skaft, äro under blomningen
uppåtriktade, sedermera utspärrade eller slutligen böjda mot axets bas.
De äro försedda med grofva nerver, hvilkas antal växlar högst betydligt,
från 12 till 25. Vid räkning af dessa hos 100 fruktgömmen från samma
individ tedde sig talen sålunda.
Hos 4 fruktgömmen 12 nerver
— 6 - 13
1 - 14
41 - 15
11 - 16
— 17 - 17
7 –18
11 –19
1 –20 -
— 1 –25 —
Fruktmognaden börjar i Dalsland vanligen omkring midten af september.
År 1893 antecknades den 18, 1895 den 10, 1898 och 1899 den 15 september.
I anslutning till blomningstidens längd fortgår sedan fruktmognaden till
vinterns inträde. I samband härmed torde det stå, att mogna frukter
åren 1895. 1907 och 1909 anträffades kvarsittande i axen så sent som i
sista hälften af november.
Vanligen utvecklas på hvarje ax talrika frukter, hos exempelvis 5 cm.
långa ax 330—340 stycken, hvilka vid år 1909 anställda groningsförsök
visade sig till 50—70 procent grobara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
